
Daniel Starberg
Allt fler svenskar investerar i amerikanska aktier och andra tillgångar, men få känner till att detta kan utlösa amerikansk arvsskatt vid dödsfall – även för personer som varken bor eller har bott i USA eller är amerikanska medborgare. Med ett fribelopp på endast USD 60 000 och en högsta skattesats på 40 % utgör den amerikanska arvsskatten en reell och ofta förbisedd risk för svenska investerare.
Många svenska privatpersoner investerar idag i amerikanska aktier och andra amerikanska tillgångar, antingen direkt eller genom olika investeringslösningar. Vad få känner till är att dessa investeringar kan utlösa amerikansk arvsskatt vid dödsfall – även för svenska medborgare bosatta och skattskyldiga i Sverige.
Detta innebär att många svenska investerare, sannolikt utan att vara medvetna om det, riskerar att omfattas av de amerikanska arvsskattereglerna.
I USA är det dödsboet som är den skattskyldiga parten för arvsskatten, vilket betyder att det är dödsboet som måste lämna in en särskild deklaration till den amerikanska skattemyndigheten IRS, och att skatten behöver betalas innan tillgångarna kan överföras till de efterlevande. Banker eller depåinstitut kan i vissa fall kräva att ett så kallat Transfer Certificate från IRS visas upp innan de tillåter överföring av amerikanska tillgångar efter dödsfall.
Det tidigare gällande avtalet mellan Sverige och USA om att undvika dubbelbeskattning av arv och gåvor, sades upp av USA 2007 med anledning av att vi i Sverige avskaffade arvskatten 2005, vilket gjorde avtalet överflödigt i USA:s ögon. Eftersom det inte finns något avtal finns det inte heller något som begränsar USA:s rätt att beskatta enligt sin interna rätt.
En möjlig lösning för att minska risken för amerikansk arvsskatt kan vara att äga amerikanska tillgångar via en kapitalförsäkring eller ett holdingbolag. När man talar om att använda livförsäkringar eller andra strukturer för att få skydd mot amerikansk arvsbeskattning, är en central fråga om den juridiska ägaren är en non-transparent entity enligt amerikansk rätt. En sådan ”blockerande” enhet kan exempelvis vara ett holdingbolag, en trust eller ett försäkringsbolag, som juridiskt och ekonomiskt separerar den ursprunglige ägaren (privatpersonen) från tillgångarna. Det innebär att det är själva enheten, t.ex. försäkringsbolaget, som anses vara ägare, även ur ett amerikanskt perspektiv, inte individen.
För investeringar som sker genom kapitalförsäkring är det försäkringsbolaget som juridiskt äger tillgångarna medan försäkringstagare och förmånstagare som regel bara har en fordran mot försäkringsbolaget motsvarande tillgångarnas värde. Som utgångpunkt bör detta innebära att tillgångarna inte räknas som en del av den avlidnes personliga kvarlåtenskap och att amerikansk arvsbeskattning därmed kan undvikas. Det finns dock vissa oklarheter kring i vilken utsträckning USA skattemässigt respekterar de olika former av utländska försäkringsprodukter som förekommer, särskilt när fråga är om lösningar som fullt ut kontrolleras av den bakomliggande investeraren.