EU-direktivet Directive on Administrative Cooperation (DAC) möjliggör automatiskt informationsutbyte mellan EU:s medlemsländer. Syftet är att säkerställa att inkomster från utlandet beskattas korrekt. Direktivet har uppdaterats vid ett flertal tillfällen för att möta nya behov och utmaningar. Tidigare har avyttringar av kryptotillgångar inte omfattats av någon rapporteringsskyldighet, vilket innebär att Skatteverket inte får några kontrolluppgifter om sådana transaktioner. Med en av de senaste uppdateringarna - DAC 8 - inkluderas nu även informationsutbyte kring kryptotillgångar, för en ökad transparens inom området. Genom DAC 8 utvidgas tillämpningsområdet för direktivet till att gälla information rapporterad av en rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster.  

Personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige ska redovisa transaktioner med kryptotillgångar i sina svenska inkomstdeklarationer. Vinster är skattepliktiga och förluster avdragsgilla. De skattskyldiga måste själva noga hålla reda på sina omkostnadsbelopp för respektive tillgång, för att säkerställa korrekt redovisning av avyttringar av kryptotillgångar. 

Redovisning av kryptotillgång 

Avyttring av kryptotillgång behandlas skattemässigt som avyttring av kapitaltillgångar. Det innebär att kapitalvinst eller kapitalförlust ska beräknas enligt huvudregeln, dvs. skillnaden mellan försäljningspris och omkostnadsbelopp. Även byten (så kallade swappar) eller växlingar mellan olika kryptotillgångar betraktas som avyttringar och ska redovisas som sådana i deklarationen. 

Det befintliga rapporteringssystemet omfattar rapportering av mer traditionella tillgångar och inte rapportering av kryptotillgångar. Eftersom det inte lämnas några kontrolluppgifter till Skatteverket vid avyttring av kryptotillgångar, är det den enskildes ansvar att hålla reda på när en avyttring har skett och att redovisa detta korrekt i deklarationen.  

En särskild utmaning med kryptotillgångar är att det är vanligt att det sker många transaktioner. Det innebär att beräkningen av det genomsnittliga omkostnadsbeloppet ofta är komplex. Enligt gällande regler ska samtliga köp, försäljningar och ”exchanges” av samma kryptotillgång, oavsett om de skett via centraliserade eller decentraliserade ”exchangers”, eller direkt från plånboken, ingå i beräkningen av det genomsnittliga omkostnadsbeloppet. Noteras kan även att olika kryptotillgångar hanteras separat, det innebär att den som handlar med flera olika sorters kryptotillgångar behöver beräkna genomsnittliga omkostnadsbelopp för respektive tillgång. Eftersom transaktioner med kryptotillgångar ofta är många och varierade, krävs att den enskilde för noggrann dokumentation över samtliga transaktioner för att kunna redovisa ett korrekt omkostnadsbelopp. 

Det är inte tillåtet att använda schablonmetoden vid beräkning av kapitalvinst för kryptotillgångar, eftersom metoden endast kan appliceras vid försäljning av marknadsnoterade delägarrätter såsom t.ex. aktier. 

Nya svenska regler om rapportering och informationsutbyte 

Investeringar i kryptotillgångar har blivit allt vanligare också i Sverige. För att genomföra DAC 8 föreslås nya svenska regler om information och rapportering av kryptotillgångar som ska träda i kraft den 1 januari 2026. Syftet är att förenkla hanteringen för den enskilde och förbättra efterlevnaden av gällande skatteregler. 

Regeringens proposition 2025/26:5 innehåller förslag till två nya lagar – en om inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet om kryptotillgångar och en om automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar. Dessutom föreslås ändringar i skatteförfarandelagen, bland annat införandet av två nya kapitel som reglerar kontrolluppgiftsskyldighet och en särskild avgift. 

Förslagen bygger på DAC 8, som i sin tur bygger på OECD:s regelverk Crypto-Asset Reporting Framework (CARF), vad gäller reglerna om åtgärder för kundkännedom, rapporteringskrav och andra regler som tillämpas på rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster, och som syftar till att öka transparensen och motverka skatteundandragande på kryptomarknaden.  

Enligt den aktuella propositionen kommer svenska aktörer som erbjuder tjänster inom handel, förvaring eller överföring av kryptotillgångar att bli skyldiga att rapportera information om sina användare och deras transaktioner till Skatteverket. Det innebär att uppgifter om kryptotransaktioner, både för fysiska och juridiska personer, kommer att rapporteras till Skatteverket, vilket kommer underlätta redovisningen i inkomstdeklarationen. 

De rapporterade uppgifterna ska därefter delas mellan skattemyndigheter inom EU samt med andra länder som omfattas av CARF-avtalet, och användas i respektive lands beskattningsverksamhet. 

Det är värt att notera att bestämmelserna föreslås börja tillämpas för rapporteringsperioder som inleds efter den 31 december 2025. Det innebär att några kontrolluppgifter avseende avyttringar av kryptotillgångar inte kommer att lämnas till Skatteverket för beskattningsåret 2025. 

Våra kommentarer 

Sammanfattningsvis anser vi att den föreslagna lagstiftningen utgör ett viktigt steg mot ökad transparens och rättssäkerhet på kryptomarknaden. Genom att införa krav på rapportering och internationellt informationsutbyte stärks skattesystemets legitimitet, samtidigt som möjligheten att upptäcka skatteundandraganden förbättras. 

För enskilda skattebetalare innebär de nya reglerna i teorin en förenkling, då deklarationshanteringen underlättas genom att relevanta uppgifter automatiskt rapporteras till Skatteverket. Det är dock viktigt att notera att det i dagsläget finns få svenska aktörer som erbjuder tjänster inom handel med kryptotillgångar. Majoriteten av svenska investerare använder sig av utländska plattformar, vilka inte omfattas av den direkta rapporteringen till svenska Skatteverket, och eftersom informationsutbyte mellan medlemsstater ofta sker först efter att inkomstdeklarationen har lämnats in, kan det dröja innan uppgifterna blir tillgängliga för Skatteverket. Därmed kan den praktiska nyttan för den enskilde bli begränsad, och behovet av egen dokumentation kvarstår i många fall. 

För den som tidigare inte har redovisat kryptotransaktioner i sin svenska inkomstdeklaration kan detta vara ett lämpligt tillfälle att göra en rättelse, i syfte att vara transparent gentemot Skatteverket. 

Vi välkomnar propositionen och anser att den utgör ett nödvändigt steg mot en mer reglerad, rättssäker och lättillgänglig kryptomarknad. 

Vi på BDO Private Client Services bistår gärna med rådgivning och stöd kring hantering och redovisning av kryptotillgångar.