Navigera CSRD-ramverket och lyft verksamheten

Det är inte längre tillräckligt att enbart fokusera på traditionella finansiella risker och möjligheter. En ökad medvetenhet kring hållbar utveckling ställer högre krav på företag att arbeta strukturerat och strategiskt med hållbarhetsrelaterade frågor.

Även om de nya rapporteringskraven initialt kan upplevas som omfattande, ser vi att hållbarhetsrapporteringen – när den används på rätt sätt – bli både värdeskapande och effektiv. Genom standardiserade rapporteringskrav bidrar CSRD till ökad transparens och jämförbarhet mellan företag, samtidigt som investerare och andra intressenter får bättre möjligheter att förstå och bedöma företags hållbarhetsarbete, risker, möjligheter och inverkan på människor och miljö.

Kraven innebär att hållbarhetsinformation blir mer tillgänglig för exempelvis kunder, investerare, finansiärer, affärspartners, leverantörer, arbetssökande, myndigheter och andra intressenter, vilket skapar bättre förutsättningar för välgrundade beslut. Vilka upplysningar som ska rapporteras och rapporteringens omfattning varierar beroende på verksamhetens storlek, bransch och förutsättningar.

Vi på BDO arbetar nära våra kunder genom hela processen och anpassar arbetet efter verksamhetens förutsättningar, mognadsgrad och ambitionsnivå. För vissa verksamheter handlar arbetet främst om att säkerställa regelefterlevnad och rapporteringsberedskap, medan fokus för andra ligger på att skapa struktur, stärka interna processer eller använda rapporteringen som ett strategiskt verktyg för styrning och utveckling.

Kort om CSRD och ESRS

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering. Direktivet ersätter det tidigare regelverket Non-Financial Reporting Directive (NFRD) och innebär utökade krav på hur företag identifierar, hanterar och rapporterar hållbarhetsrelaterade frågor.

CSRD introducerar European Sustainability Reporting Standards (ESRS), vilka anger de upplysningar företag ska lämna samt hur hållbarhetsinformationen ska struktureras och presenteras. ESRS omfattar upplysningskrav inom miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade områden och bygger på principen om dubbel väsentlighet. Detta innebär att företag ska rapportera både hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella ställning och utveckling samt vilken inverkan verksamheten har på människor och miljö.

I ESRS-standarden beskrivs de övergripande principerna för rapporteringen, inklusive kravet på dubbel väsentlighetsanalys, som ligger till grund för identifieringen av verksamhetens väsentliga hållbarhetsfrågor och tillhörande rapporteringskrav.

Vilka företag i Sverige omfattas av CSRD?

Sverige implementerade Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) genom ändringar i årsredovisningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2024. För rapporteringsår 2025 omfattade reglerna företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda.

Utifrån dagens läge (2026) är huvudprincipen istället att obligatorisk CSRD-rapportering framöver främst kommer omfatta mycket stora företag, där följande tröskelvärden föreslås/gäller inom ramen för Omnibus-reformen:

Föreslagen/ny huvudinriktning efter Omnibus:

>1 000 anställda

>450 miljoner euro i nettoomsättning

Det innebär i praktiken att en stor andel företag som tidigare skulle ha omfattats enligt de ursprungliga CSRD-trösklarna inte längre väntas omfattas av obligatorisk rapportering.

Identifiera inverkan i alla aspekter med dubbel väsentlighetsanalys

EU:s rapporteringsstandarder för hållbarhet, ESRS, kräver att företag genomför en dubbel väsentlighetsanalys (DMA). Den dubbla väsentlighetsanalysen utgör en central del av arbetet inom ramen för CSRD och ESRS och syftar till att säkerställa att företag identifierar och rapporterar de hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för verksamheten och dess intressenter. Analysen ligger till grund för att ge en rättvisande, relevant och heltäckande bild av företagets hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter.

Syftet med den dubbla väsentlighetsanalysen är att identifiera företagets väsentliga inverkan, risker och möjligheter (IROs – Impacts, Risks and Opportunities) kopplade till miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade frågor (ESG), vilka ska rapporteras i enlighet med CSRD och ESRS.

Processen inleds med att identifiera verksamhetens faktiska och potentiella inverkan, både positiv och negativ, på människor och miljö på kort, medellång och lång sikt. I analysen beaktas hållbarhetsfrågor som bedöms vara relevanta utifrån företagets verksamhet, affärsmodell eller värdekedja. Den dubbla väsentlighetsanalysen omfattar även en analys av verksamhetens affärsmodell, värdekedja, nuläge, framtida utveckling, omvärldskontext samt relevanta intressenter.

En hållbarhetsfråga anses vara väsentlig om den är väsentlig ur ett inverkansperspektiv, ett finansiellt perspektiv eller båda. Bedömningen avgör vilka hållbarhetsområden verksamheten bör prioritera i sitt hållbarhetsarbete och vilka upplysningar som blir obligatoriska att rapportera enligt ESRS.

När ska man göra en dubbel väsentlighetsbedömning?

Om företaget omfattas av rapporteringskraven enligt CSRD är det obligatoriskt att genomföra en dubbel väsentlighetsbedömning. Den dubbla väsentlighetsanalysen utgör grunden för att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för verksamheten och därmed ska omfattas av rapporteringen enligt ESRS.

Vi har sett att en dubbel väsentlighetsbedömning även kan vara värdefull i flera andra situationer:

Vid uppstart eller utveckling av hållbarhetsarbetet
Om verksamheten befinner sig i ett tidigt skede av sitt hållbarhetsarbete kan en dubbel väsentlighetsbedömning bidra till att identifiera vilka hållbarhetsområden som bör prioriteras. Analysen kan även användas för att uppdatera befintliga strategier, mål och handlingsplaner.
För att stärka transparens och förtroende
En dubbel väsentlighetsbedömning kan bidra till att tydliggöra företagets inverkan på människor, miljö och samhälle, samt hur hållbarhetsrelaterade frågor påverkar verksamheten finansiellt. Detta kan stärka förtroendet hos både interna och externa intressenter genom ökad transparens och tydligare kommunikation kring hållbarhetsarbetet.
För att stärka förankringen i styrelse och ledning
Analysen kan även fungera som ett strategiskt verktyg för styrelse och ledning genom att synliggöra verksamhetens mest väsentliga hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter. Detta inkluderar exempelvis påverkan på kostnader, framtida kassaflöden, marknadsposition, affärsmodell och anseende.

Vanliga utmaningar vi ser i arbetet med CSRD-rapportering

Arbetet med CSRD-rapportering innebär ofta att nya typer av processer, datakrav och regulatoriska förväntningar behöver integreras i befintliga strukturer för styrning, riskhantering och rapportering. För många verksamheter innebär detta både praktiska och strategiska utmaningar, särskilt i takt med att regelverken utvecklas och kraven på transparens ökar.

Vanliga utmaningar i arbetet med CSRD och ESRS inkluderar:

Tolkning av regulatoriska krav och ESRS-standarder
Många verksamheter upplever utmaningar i att tolka och tillämpa ESRS-standarderna samt avgöra vilka upplysningskrav som är relevanta för den egna verksamheten. Regelverket är omfattande och kräver ofta nya arbetssätt för att integrera hållbarhetsfrågor i befintlig styrning och rapportering.
Genomförande av dubbel väsentlighetsanalys
Den dubbla väsentlighetsanalysen utgör grunden för rapporteringen enligt ESRS, men kan vara komplex att genomföra i praktiken. Utmaningar uppstår ofta i identifieringen och bedömningen av verksamhetens väsentliga inverkan, risker och möjligheter, särskilt i relation till värdekedjan och långsiktiga perspektiv.
Datainsamling och datakvalitet
Många företag saknar etablerade processer och system för att samla in, kvalitetssäkra och följa upp hållbarhetsdata. Detta gäller särskilt information kopplad till värdekedjan, klimatdata och sociala upplysningar, där tillgången till tillförlitlig data ofta är begränsad.
Integration i verksamhetsstyrning och strategi
För att skapa långsiktigt värde behöver hållbarhetsrapporteringen integreras i verksamhetens övergripande styrning, riskhantering och strategiska planering. Detta kräver ofta ett tvärfunktionellt arbete där flera delar av organisationen behöver involveras, inklusive ekonomi, hållbarhet, HR, inköp och ledning.

Kontakta oss i hållbarhetsfrågor

Vi behandlar dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy. Läs vår policy här.

CSRD & ESRS