K2/K3-uppdateringen

Förändringar i K-regelverken

Från och med räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 träder förändringar i BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag, K2 och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning, K3 i kraft. Det kommer innebära att vissa mindre företag behöver byta redovisningsregelverk från K2 till K3 om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Ett byte av regelverk kan få betydande effekter på företagets redovisning och kräver noggrann planering, men med rätt förberedelser kan övergången hanteras på ett strukturerat och smidigt sätt.

K2-regelverket är ytterst utformat för företag med enklare förhållanden med mer okomplicerade transaktioner. Det ändrade tillämpningsområdet syftar till att tydligare identifiera företag vars verksamhet inte anses ha enklare förhållanden men som inte uttryckligen är förhindrade att tillämpa K2 idag. 

Ändringarna i K3 innebär tydligare och mer praktiskt användbara regler, bland annat förtydligade bestämmelser kring tilläggsköpeskilling. Ett nytt kapitel för bostadsrättsföreningar samlar BRF-specifika regler, eftersom de inte längre kommer att få tillämpa K2. Sammantaget innebär förändringarna att fler mindre företag kommer att behöva tillämpa K3, vilket medför fler upplysningar bland annat avseende notapparat och redogörelse för väsentliga redovisningsprinciper.

Här försöker vi tydliggöra de förändringsområden som kan påverka företag som idag tillämpar K2 eller K3, vilka företag som berörs och hur du som företagare eller ekonomiansvarig kan förbereda dig inför tillämpning av de nya regelverken.

Bakgrunden till förändringen

I Sverige finns i huvudsak två regelverk för årsredovisning:

• K2 är utformat för mindre företag och är mer regelstyrt. Det gör redovisningen relativt enkel och tydlig, med färre möjligheter till egna bedömningar. 
• K3 är mer principbaserat och flexibelt, vilket ger större frihet men också kräver mer av företaget i form av bedömningar. Det används av större företag eller mindre företag med mer komplex verksamhet, där det finns behov av att visa mer nyanserad information om tillgångar, skulder och resultat.

Valet av regelverk påverkar inte bara hur årsredovisningen ser ut, utan även processer och rutiner och hur företaget kommunicerar med exempelvis banker, investerare och andra intressenter.

Exempel på övergripande skillnader i regelverken

Vad innebär det för ert företag?

För att bedöma om och hur ett företag påverkas behöver en analys genomföras, eftersom flera företag nu har begränsats i sin möjlighet att tillämpa K2. Dessa avser:

• Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar oavsett storlek
• Företag med filialer i utlandet
• Företag som förvärvat varor eller tjänster mot aktierelaterade ersättningar t ex incitamentsprogram till anställda.
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft av företaget emitterade skuldebrev som kan regleras med egetkapitalinstrument, eller liknande sammansatta finansiella instrument.
• Företag som haft kryptotillgångar, det gäller t ex företag som placerar i kryptotillgångar, bedriver handel med kryptotillgångar eller sysslar med så kallad mining.

Det finns dock undantag för företag som haft kryptotillgångar. Exempelvis gäller begränsningen för kryptotillgångar endast direkta innehav – inte indirekta innehav, såsom investeringar i kryptocertifikat. Dessutom kan företag som vid enstaka tillfällen använt eller mottagit kryptotillgångar som betalningsmedel fortsatt tillämpa K2, under förutsättning att övriga villkor är uppfyllda.

Därtill begränsas tillämpningen av K2 även för:

• Företag där byggnader genererar minst 75 % av nettoomsättningen
• Företag med väsentliga uppskjutna skatteskulder på grund av skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden

Observera att dessa två begränsningar inte behöver beaktas av:

• De allra minsta företagen* som omfattas av lättnadsregeln – dessa kan fortsätta tillämpa K2 trots att de omfattas av någon av de två begränsningarna.
• Företag som redan tillämpar K2 – förutsatt att de normalt inte omfattas av begränsningarna. Med normalt avses enligt Bokföringsnämnden att företaget under mer än något eller några enstaka år inte har omfattats av kriterierna.

* företag som under de senaste två räkenskapsåren inte överskridit mer än ett av följande gränsvärden: balansomslutning ≤ 1,5 miljoner kronor, nettoomsättning ≤ 3 miljoner kronor, medelantal anställda ≤ 3.

De tidigare gränsvärdena för att få tillämpa K2 kvarstår vilket betyder att mindre företag som har passerat gränsvärdena för större företag behöver gå över till K3. Om ett företag under de två senaste åren har passerat fler än ett av gränsvärdena om högst 50 anställda, 40 mkr i nettoomsättning och 20 mkr i balansomslutning så är de inte att betraktas som ett mindre företag längre och måste byta till K3.

Fortfarande gäller att företag i K2 inte kan upprätta frivillig koncernredovisning, inte genomföra uppskrivningar på anläggningstillgångar (utom i mycket begränsade fall för byggnad och mark), inte aktivera utgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar, inte redovisa uppskjuten skatt och inte heller redovisa tillgångar och skulder till verkligt värde.

Så förbereder du dig

Att byta regelverk behöver inte vara komplicerat. Med rätt planering och förberedelser går det att hantera smidigt och utan överraskningar. För de företag som nu behöver lämna K2 innebär övergången till K3 ofta en mer omfattande redovisning. Det kan till exempel innebära:

Komponentuppdelning av materiella anläggningstillgångar till exempel byggnader – något som särskilt påverkar bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag. För äldre byggnader kan det vara särskilt utmanande att identifiera och värdera enskilda komponenter, eftersom historiska uppgifter ofta saknas eller är svåra att få fram. Arbetet kräver noggrann analys och kan innebära omfattande insatser vid övergången till K3.

Komplexa transaktioner, såsom aktierelaterade ersättningar och konvertibla skuldebrev, behöver analyseras noggrant för att säkerställa korrekt redovisning. Det kan även bli aktuellt att identifiera temporära skillnader och redovisa uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar.

Grundregeln vid övergång till K3 är att regelverket ska tillämpas retroaktivt, vilket innebär att poster i balansräkningen i princip ska räknas om som om K3 alltid hade tillämpats. Det innebär i praktiken att skillnader mellan tidigare regelverk och K3 justeras direkt mot eget kapital i ingångsbalansen. Samtidigt innehåller regelverket både tvingande och frivilliga undantag som begränsar omfattningen av den retroaktiva tillämpningen.

För mindre företag som väljer att börja tillämpa K3 finns en viktig förenkling. De behöver med stöd av ÅRL (1995:1554), inte räkna om jämförelsetalen. Tidpunkten för övergång blir i stället den första dagen på det räkenskapsår då K3 börjar tillämpas. Jämförelseåret behöver inte räknas om, utan företaget upprättar i stället en ingående balansräkning enligt K3 per övergångstidpunkten. Denna ingående balansräkning behöver inte visas som en separat jämförelsekolumn i balansräkningen, vilket innebär att endast två perioder behöver redovisas för balansräkningen och resultaträkningen.

Övergångstidpunkten framgår av punkt 35.7. Om årsredovisningen för 2026 ska upprättas enligt K3, är det normalt att övergångsbalansräkningen upprättas per 1 januari 2025, för koppling till resultaträkningen för 2025. Mindre företag får dock välja att använda 1 januari 2026 som övergångstidpunkt, dvs första dagen för det räkenskapsår då K3 börjar tillämpas.

Att förstå och tillämpa de nya reglerna är avgörande för att säkerställa en korrekt redovisning. Om ert företag berörs av de nya begränsningarna i K2 eller står inför en övergång till K3, bör ni påbörja arbetet med att kartlägga de potentiella effekterna på er redovisning.

Fyra steg för en trygg övergång