Fem EU-regler som förändrar hur företag gör affärer i Europa

För många företag handlar det inte längre bara om rapportering. Reglerna påverkar affärsstrategi, investeringar, leverantörskedjor och riskhantering.

Här är fem regelverk som just nu förändrar hur företag gör affärer i Europa – och vad de innebär i praktiken.

 

1. CSRD – hållbarhet blir en del av företagens finansiella rapportering

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) innebär att hållbarhetsrapportering integreras i den finansiella rapporteringen och granskas på liknande sätt.

Så påverkas företag:

• krav på rapportering enligt ESRS-standarder

• dubbel väsentlighetsanalys (påverkan på omvärlden och finansiella risker)

• detaljerad data från hela värdekedjan

• granskning av revisor

För många företag har arbetet med CSRD blivit startpunkten för ett mer strukturerat hållbarhetsarbete.

Forskning från Örebro universitet visar exempelvis att ESRS-kraven redan har lett till att företag kartlägger risker och möjligheter mer systematiskt, särskilt kopplat till klimat, resurser och leverantörskedjor.

Vad händer nu?

Efter EU:s förenklingsinitiativ Omnibus väntas vissa rapporteringskrav justeras, men de grundläggande principerna med transparens och jämförbarhet ligger fast.

Det viktigaste företagen bör göra nu:

• genomföra en robust dubbel väsentlighetsanalys
• bygga processer för datainsamling
• koppla hållbarhetsfrågor till affärsstrategin

 

2. CBAM – klimattullar förändrar handel

Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) är EU:s klimattull som ska jämna ut konkurrensen mellan europeisk industri och producenter i länder med lägre klimatkrav.

Så påverkas företag:

• import av vissa varor, till exempel stål, cement och aluminium kräver klimatrapportering
• kostnader kopplas direkt till produkternas utsläpp
• leverantörer behöver leverera emissionsdata

Även företag som inte själva importerar råvaror påverkas, eftersom CBAM kan driva upp priser i hela leverantörskedjan.

Vad händer nu?
Under övergångsperioden rapporterar företag utsläpp kopplade till importerade varor. Från 2026 börjar systemet gradvis innebära faktiska kostnader.

Det viktigaste företagen bör göra nu:

• se över var produktion sker och vilka leverantörer man använder

Läs mer: CBAM – En ny era för import och klimatansvar i EU - BDO

 

3. CSDDD – ansvar för hela värdekedjan

Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) innebär att företag måste identifiera och hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i hela värdekedjan.

Så påverkas företag:

• krav på riskanalyser i leverantörsled
• åtgärdsplaner vid identifierade risker
• krav på styrning och uppföljning

Även om direktivet primärt riktar sig mot stora företag kommer kraven snabbt sprida sig genom leverantörskedjorna.

Vad händer nu?
Implementeringen har justerats efter politiska förhandlingar, men huvudprincipen kvarstår: företag måste ha systematiska due diligence-processer.

Det viktigaste företagen bör göra nu:

• se över hela värdekedjan utifrån ett riskperspektiv

 

 

4. EUDR – spårbarhet för råvaror

EU Deforestation Regulation (EUDR) innebär att företag måste kunna visa att vissa råvaror inte bidrar till avskogning. Ett av de grundläggande syftena är att säkerställa den biologiska mångfalden. 

Så påverkas företag:

• spårbarhet i leverantörskedjor för råvaror som kaffe, kakao, soja, trä och palmolja
• geolokalisering av produktion
• riskbedömning av leverantörer

För många företag innebär detta helt nya krav på transparens i leverantörskedjan.

Det viktigaste företagen bör göra nu:

• kartlägga leverantörskedjan och säkerställa spårbarhet till ursprungsplatsen

 

 

5. PPWR – nya krav på förpackningar

Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) ska minska avfall och öka cirkulariteten i Europa.

Så påverkas företag:

• krav på återvinningsbar design
• minskade förpackningsvolymer
• ökade krav på återvunnet material

För detaljhandel, e-handel och livsmedelssektorn kan detta innebära omfattande förändringar i produktdesign och logistik.

Vad händer nu?
Förhandlingar om detaljer i regelverket pågår fortfarande, men riktningen är tydlig: förpackningar ska bli mer resurseffektiva och cirkulära.

Det viktigaste företagen bör göra nu:

• ta ett helhetsgrepp om logistik, produkt- och förpackningsdesign

Läs mer: PPWR – stora förändringar på gång för förpackningar

 

Regelverken pekar i samma riktning

Framtidens hållbarhetsarbete handlar mindre om rapportering och mer om affärsstrategi. Företag måste ha kontroll över sina värdekedjor, sina klimatrisker och sin resursanvändning.

Samtidigt räcker det inte längre att luta sig mot regelkrav och compliance. Väsentliga hållbarhetsfrågor är affärskritiska behöver integreras, det vill säga bli en del av ett företags strategiska beslutande.

Det ställer också nya krav på dem som arbetar med hållbarhet. Att ha en ekonomisk och affärsmässig förståelse blir allt viktigare. För att få genomslag behöver initiativ kunna motiveras i affärstermer genom att visa hur de påverkar risker och möjligheter, kostnader och kassaflöden över tid.