Ett nytt steg i 3:12-reformen - här är innebörden av regeringens föreslagna ändringar

Regeringen har som ambition att förenkla och förbättra 3:12-reglerna för Sveriges entreprenörer – vi menar dock att de föreslagna lagändringarna i lagrådsremissen riskerar att leda till motsatsen. Flera förenklingsförslag från 3:12-utredningen har valts bort i den presenterade lagrådsremissen, samtidigt som de förändringarna som nu föreslås innebär konkreta försämringar för många delägare i fåmansföretag. Trots ambitionen menar vi att resultatet kommer bli ett krångligare regelverk som missgynnar majoriteten av Sveriges fåmansföretagare.

Bakgrund

Den 22 maj 2025 presenterades lagrådsremissen med förslag på förenklade och förbättrade 3:12-regler för beskattning av delägare i fåmansföretag. Lagrådsremissen bygger på delar av den offentliga utredningen, SOU 2024:36 Förenkla och förbättra!

Under januari 2025 presenterades även ett förslag om beskattning av s.k. carried interest. I den nu aktuella lagrådsremissen har endast en begränsad del av utredningens förslag inkluderats. För en mer utförlig genomgång av utredningen om beskattning av carried interest, läs gärna "Carried Interest – utredningsförslag om 3:12-beskattning".

Om förslagen i lagrådsremissen går vidare i sin nuvarande form föreslås lagändringarna träda i kraft redan den 1 januari 2026.

Förslagen i lagrådsremissen

En ny beräkningsmodell för gränsbeloppet

Regeringen har valt att gå vidare med förslaget om en ny beräkningsmodell för gränsbeloppet.

Detta innebär att dagens förenklingsregel respektive huvudregel för beräkning av gränsbeloppet föreslås att ersättas med en gemensam regel där gränsbeloppsberäkningen i stället ska göras med hjälp av ett grundbelopp.

Grundbeloppet föreslås att uppgå till fyra (4) inkomstbasbelopp (IBB) per företag. Fördelningen kommer att ske i proportion till ägd andel. För delägare som äger andelar i mer än ett företag ska grundbeloppet fördelas mellan företagen om det totala beloppet annars skulle överstiga 4 IBB.
Dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav för att få räkna på löneunderlag (fyraprocentsspärren) föreslås att slopas och ersättas med ett avdrag om åtta (8) IBB vid beräkningen av löneunderlaget. Det nuvarande taket, som innebär att det lönebaserade utrymmet maximalt kan uppgå till 50 gånger den egna lönen, kvarstår. Vidare ska inte löner som betalas till arbetstagare i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond enligt lagrådsremissen räknas med vid beräkning av löneunderlaget.
Regeringen föreslår fortsättningsvis att det ska finnas en möjlighet att tillgodogöra sig en andel av omkostnadsbeloppet till sitt gränsbelopp som uppräknas varje år, men endast till den del av andelarnas omkostnadsbelopp överstiger 100 000 kr. Räntan beräknas, liksom tidigare, utifrån statslåneräntan ökad med nio procentenheter.
Dagens möjlighet till årlig uppräkning av sparat utdelningsutrymme föreslås att tas bort.
Regeringen föreslår även att den nuvarande definitionen av dotterföretag vid beräkning av löneutrymme byts ut och vad gäller aktiebolag i stället definieras enligt den civilrättsliga definitionen.

Karenstiden förkortas

Regeringen har även valt att gå vidare med förslaget om att den nuvarande karenstidsgränsen genomgående sänks med ett år, från fem år till fyra år. Sänkningen får bl.a. betydelse vid bedömningen av hur länge en andel ska anses kvalificerad efter att en andelsägare har slutat att vara verksam i betydande omfattning i företaget eller vid tillämpningen av utomståenderegeln.

Vad togs inte med i remissen från 3:12-utredningen?

I utredningen föreslogs ett antal förändringar vad avser kvalifikationsregler, det vill säga regler för att kunna omfattas av 3:12-reglerna. Regeringen har dock valt att inte gå vidare med de delar som berör ett gemensamt takbelopp för utdelningar och kapitalvinster, ändrad närståendedefinition och kodifiering av utomståenderegeln.

Regeringen har heller inte valt att i lagrådsremissen gå vidare med särskilda kvalifikationsregler vad gäller verksamma inom riskkapitalbranschen.

I utredningen föreslogs även att fåmansföretag skulle lämna kontrolluppgifter om andelsinnehav, det vill säga en utökad kontrolluppgiftsskyldighet. Regeringen har i lagrådsremissen valt att inte gå vidare med förslaget.

BDO:s sammanfattade kommentarer

Förslagen i lagrådsremissen är i stor del i linje med förslagen enligt 3:12-utredningen. De analyser som vi presenterade i vår tidigare artikel "3:12 utredningens förslag" och vårt webbinarium "Hur du som ägare i fåmansföretag påverkas av 3:12 utredningens förslag" är i många delar fortfarande relevanta.

Sammanfattningsvis anser vi att förslaget innehåller vissa delar som gynnar ett fåtal delägare – men för majoriteten innebär förslagen en försämring.

Att miniminivån för gränsbeloppet höjs och att den s.k. fyraprocentspärren föreslås att tas bort medför att samtliga delägare har möjlighet att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkningen av gränsbeloppet. Detta kan stärka incitamenten för bl.a. personaloptioner och bidra till bibehållandet av nyckelpersoner i företaget, och vi menar att det är positivt att fyraprocentspärren tas bort eftersom den leder till negativa tröskeleffekter.

Alla delägare som i nuläget tillämpar huvudregeln med det lönebaserade utrymmet är de som helt missgynnas av löneavdraget om 8 IBB i de nya beräkningsreglerna. Vidare kommer detta avdrag att skapa en situation där gränsbeloppet per aktie blir olika för delägare som inte äger lika stor andel i företaget. Det riskerar att skapa ytterligare inlåsningseffekter av kapital.

Detta gäller framförallt när en delägare som tagit ut en egen lön och därigenom fått ett gränsbelopp som överstiger schablonbeloppet. Enligt förslaget ska det alltid göras ett schablonmässigt avdrag med 8 IBB vid beräkning av löneunderlaget. Det bör dock tilläggas att bl.a. för de personer som endast äger ett fåmansföretag kompenseras denna försämring av ett högre grundbelopp (höjningen från 2,75 till 4 IBB). I realiteten blir detta en delvis kompensation för några få delägare, medan det innebär en försämring för många andra.

En stor del av 3:12-utredningen var den utökade kontrolluppgiftsskyldigheten för fåmansföretag. Vi ställer oss positiva till att den utökade kontrolluppgiftsskyldigheten tas bort i lagrådsremissen. Även om avsikten var att förenkla, hade det i praktiken resulterat i en större administrativ börda för fåmansföretagare.

Regeringen har tyvärr valt att inte gå vidare med förslag om förändringar kring utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, som är mycket viktiga för många delägare. Det kvarstår således tillämpningssvårigheter som gäller för många företag.

Sammantaget innebär regeringens förslag i lagrådsremissen en förbättring för vissa, men en försämring för många delägare. Trots utredningens mål om att förenkla, har flera av de förenklingsförslagen valts bort. Därmed återstår förändringar som riskerar att öka komplexiteten för delägare i fåmansföretag – inte minska den. Vi ställer oss därför tveksamma till om intentionen att förbättra regelverket uppfyllts.

BDO kommer att bevaka utvecklingen och inväntar propositionen som troligtvis presenteras i samband med budgetpropositionen i höst. Vill du diskutera hur lagrådsremissen kan påverka dig? Tveka inte att kontakta oss vid frågor eller funderingar kring förslagen i lagrådsremissen.