Hjälp och stöd med taxonomiredovisning

Vi erbjuder stöd inom redovisning enligt EU:s taxonomiförordning från tolkning och analys till beräkningar, dokumentation och rapportering. Taxonomin är ett centralt verktyg i EU:s arbete för att styra kapital mot mer hållbara investeringar och bidra till omställningen till en klimatneutral ekonomi.

För många verksamheter innebär taxonomin inte bara nya rapporteringskrav, utan även ett behov av att skapa struktur kring data, processer, ansvarsfördelning och bedömningar kopplade till verksamhetens hållbarhetsarbete. Regelverket är komplext och kräver ofta tvärfunktionellt arbete mellan exempelvis hållbarhet, ekonomi, teknik, verksamhet och riskhantering.

Vi arbetar nära våra kunder för att skapa en praktiskt genomförbar och kvalitetssäkrad taxonomiprocess anpassad efter verksamhetens förutsättningar, mognadsgrad och ambitionsnivå. För vissa verksamheter handlar arbetet främst om att säkerställa regelefterlevnad och rapporteringsberedskap, medan fokus för andra ligger på att stärka interna processer, förbättra datakvalitet eller skapa bättre förståelse för hur taxonomin påverkar verksamheten strategiskt och finansiellt.

Vad är EU:s taxonomi?

EU:s taxonomi är ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Syftet är att skapa transparens och jämförbarhet kring hållbara investeringar och att underlätta för investerare och andra intressenter att bedöma hur hållbar en verksamhet är.

För att en verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar krävs att den bidrar väsentligt till minst ett av EU sex miljömål, inte orsakar betydande skada på något av de övriga målen, uppfyller minimikrav inom social hållbarhet samt lever upp till de tekniska granskningskriterier som fastställts av EU.

I praktiken innebär detta ofta omfattande analyser och bedömningar av verksamhetens aktiviteter, processer, investeringar och styrning samt krav på tydlig dokumentation och spårbarhet i rapporteringen.

Taxonomirapporteringen utgår normalt från samma konsolideringsprinciper som den finansiella rapporteringen. Det innebär generellt att dotterbolag som konsolideras i koncernredovisningen också inkluderas i taxonomins KPI, oavsett geografisk hemvist, medan intressebolag och joint ventures som redovisas enligt kapitalandelsmetoden normalt inte inkluderas i omsättning, kapitalutgifter (CapEx) och driftsutgifter (OpEx) i taxonomirapporteringen.

Vilka omfattas av EU:s taxonomi?

EU taxonomiförordning är nära kopplad till CSRD och omfattar i praktiken samma företag som omfattas av hållbarhetsrapportering enligt CSRD.

Rapporteringsår 2025 omfattade reglerna företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda. Utifrån dagens läge är huvudprincipen istället att obligatorisk CSRD- och taxonomirapportering framöver främst kommer att omfatta mycket stora företag, där tröskelvärdena omfattar bolag med fler än 1000 anställda och mer än 450 miljoner euro i nettoomsättning. Samtidigt ser vi att taxonomin även påverkar många verksamheter som inte omfattas direkt av regelverket, exempelvis genom krav och informationsbehov från investerare, banker, kunder och andra aktörer i värdekedjan.

Vi arbetar därför både med verksamheter som omfattas direkt av lagkrav och med företag som frivilligt vill förstå, analysera eller kommunicera hur deras verksamhet förhåller sig till taxonomin.

Taxonomin är en viktig del av EU hållbarhetsagenda och syftar till att styra kapitalflöden mot mer hållbara aktiviteter och investeringar. För företag blir taxonomin därför inte bara en rapporteringsfråga, utan även en strategisk fråga kopplad till finansiering, konkurrenskraft och långsiktig omställning.

Vi ser att taxonomin i allt större utsträckning används som underlag av investerare, banker och andra intressenter för att bedöma verksamheters hållbarhetsarbete, omställningsförmåga och exponering mot hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter.

Så arbetar vi med taxonomin

I många uppdrag inleder vi med att kartlägga verksamhetens aktiviteter, investeringar och värdekedja för att identifiera vilka delar av verksamheten som omfattas av taxonomin och vilka aktiviteter som kan vara taxonomiberättigade. Därefter arbetar vi med att analysera taxonomiförenlighet, tillämpning av tekniska granskningskriterier, DNSH-bedömningar och minimiskyddsåtgärder samt framtagande och kvalitetssäkring av relevanta KPI.

Vi arbetar även med stöd kring metodik, datainsamling, intern dokumentation och rapporteringsstruktur för att skapa en robust och praktiskt genomförbar process över tid. För många verksamheter fungerar vi dessutom som ett löpande stöd och bollplank i takt med att regelverk, verksamhet och informationsbehov utveckla

Klimatriskanalyser och taxonomin

Inom flera delar av taxonomin, särskilt kopplat till miljömålet Anpassning till klimatförändringar, krävs analyser av klimatrelaterade risker och sårbarheter för att bedöma om verksamheter uppfyller taxonomins kriterier.

Vi stödjer verksamheter med analyser av fysiska klimatrisker och klimatsårbarheter kopplade till exempelvis översvämning, skyfall, värmestress, torka, stormar och stigande havsnivåer. Arbetet syftar till att skapa förståelse för hur klimatförändringar kan påverka tillgångar, verksamheter och geografiska områden över tid samt att säkerställa att analyser och bedömningar är tillräckligt robusta för taxonomins krav.

Vanliga misstag i arbetet med taxonomiredovisning

Arbetet med EU:s taxonomiförordning innebär ofta komplexa bedömningar och stora mängder data. Nedan följer några vanliga utmaningar som företag ofta stöter på i arbetet med taxonomirapportering.

Felaktig identifiering av verksamheter
En vanlig utmaning är att företag antingen missar verksamheter som omfattas av taxonomin eller inkluderar aktiviteter som egentligen inte är taxonomiberättigade. Det krävs ofta en noggrann analys av verksamhetens aktiviteter, investeringar och intäktsströmmar.
Fokus på berättigande istället för förenlighet
Många företag kommer långt i identifieringen av taxonomiberättigade aktiviteter, men underskattar arbetet med att bedöma taxonomiförenlighet. Att en aktivitet omfattas av taxonomin innebär inte automatiskt att de tekniska granskningskriterierna och DNSH-kraven är uppfyllda.
Bristande data och dokumentation
Tillgång till relevant och kvalitetssäkrad data är ofta en utmaning, särskilt vid beräkning av KPI:er och bedömning av tekniska kriterier. Samtidigt är tydlig dokumentation av metodik, antaganden och bedömningar avgörande för en robust rapporteringsprocess.
Underskattning av DNSH-krav och minimiskyddsåtgärder
DNSH-bedömningar och analyser av minimiskyddsåtgärder är ofta mer omfattande än många företag initialt förväntar sig. Arbetet kräver vanligtvis både kompletterande processer och ytterligare underlag för att kunna styrka efterlevnad.
Otillräcklig analys av klimatrelaterade risker
Inom vissa delar av taxonomin, särskilt kopplat till klimatanpassning, krävs analyser av klimatrelaterade risker och sårbarheter. Ett vanligt misstag är att analyserna blir för övergripande eller inte tar hänsyn till specifika tillgångar, geografiska områden eller framtida klimatscenarier.
Taxonomin hanteras som en isolerad rapporteringsfråga
Taxonomin påverkar ofta flera delar av verksamheten och kräver samverkan mellan exempelvis hållbarhet, ekonomi, verksamhet och riskhantering. När arbetet bedrivs isolerat inom en funktion finns risk att viktiga perspektiv och data inte fångas upp.

Kontakta oss i hållbarhetsfrågor

Vi behandlar dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy. Läs vår policy här.

EU-taxonomin