Nya gränsvärden för hållbarhetsrapportering väntar på beslut

EU:s ändringsdirektiv om hållbarhetsrapportering trädde i kraft den 18 mars 2026 och fastställer nya, högre gränsvärden för vilka företag som ska omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering. Enligt direktivet ska rapporteringskraven gälla företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro. Medlemsstaterna ska ha genomfört ändringarna avseende hållbarhetsrapportering i nationell lagstiftning senast den 19 mars 2027.

 

Förslag om nya svenska gränsvärden

I Sverige presenterade den statliga utredningen SOU 2026:27 i april 2026 ett förslag på hur de nya gränsvärdena ska genomföras. Utredningen föreslår att gränsen för nettoomsättning sätts till 4,9 miljarder kronor. Utredningen föreslår också att svenska regler inte ska vara mer omfattande än direktivets miniminivå. Förslaget var ute på remiss till den 21 augusti 2026 och föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, men beslutet är ännu inte fattat. Efter riksdagsvalet den 13 september 2026 är det ännu inte klart vilken regering som ska hantera frågan vidare, vilket gör tidpunkten för ett slutgiltigt beslut osäker.

 

Två möjliga scenarier för företag

Det ger i praktiken två huvudscenarier. Om lagändringen beslutas och träder i kraft den 1 januari 2027 gäller de nya, högre gränsvärdena. Då omfattas främst större företag, med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro, av CSRD-rapportering enligt ESRS. 

Om beslutet däremot inte hinner fattas innan årsskiftet gäller nuvarande, lägre gränsvärden tills vidare. Då kvarstår rapporteringskravet för fler företag än vad som följer av EU:s ändringsdirektiv. Det skulle i så fall innebära att bolag som skall rapportera enligt tidigare regler skall göra det även för räkenskapsåret som inleddes under 2026. 

BDO uppmanar till att bevaka frågan till dess att svensk lagstiftning finns på plats.

 

Hållbarhetsinformation kan fortsatt efterfrågas

En förändring av de lagstadgade kraven innebär inte att behovet av hållbarhetsinformation försvinner. Kunder, banker, investerare och andra aktörer i värdekedjan kan fortsatt efterfråga data om exempelvis klimatpåverkan, styrning och sociala frågor, oavsett vad som slutligen gäller enligt lag. När beslutet är fattat blir det aktuellt för företag att se över vilken lösning som passar den egna verksamheten, utifrån bland annat vilka krav som ställs av andra intressenter.