HFD klargör löpande beskattning av säkringsderivat – viktig vägledning för företag med valutarisker

I svensk inkomstbeskattning gäller som huvudprincip att kapitaltillgångar – däribland derivatinstrument som inte utgör lagertillgångar, beskattas först när de avyttras. Orealiserade värdeförändringar påverkar alltså normalt inte beskattningen löpande. Ett etablerat undantag finns dock för fordringar och skulder i utländsk valuta, som ska värderas vid beskattningsårets utgång. Det innebär att valutakursdifferenser tas upp löpande under innehavstiden. Denna distinktion, mellan realisationsprincipen för kapitaltillgångar och balansdagsvärderingen för utlandsvalutaposter, har länge varit utgångspunkten för hur företag hanterat derivat kopplade till valutarisker.

När EU:s ATAD genomfördes i Sverige, med tillämpning från beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018, infördes ett räntebegränsningssystem och en särskild räntedefinition. I detta regelverk anges att värdeförändringar på derivat som säkrar skulder i utländsk valuta ska behandlas som ränteutgift eller ränteinkomst, och att värderingen ska ske på motsvarande sätt som för utlandsvaluta, det vill säga enligt balansdagens kurs. I praktiken uppstod då en kollisionsfråga: skulle dessa värdeförändringar också tas upp löpande skattemässigt, eller först vid avyttring enligt huvudregeln för kapitaltillgångar?

Högsta förvaltningsdomstolen har nu i mål nr 1050 25 tydligt klargjort beskattningstidpunkten. Frågan i målet gällde om orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som säkrar skulder i utländsk valuta, och som enligt 24 kap. 4 § inkomstskattelagen ska behandlas som ränteutgift eller ränteinkomst, ska beskattas löpande eller först vid avyttring. Domstolen konstaterar att för företag som omfattas av räntebegränsningsreglerna ska dessa värdeförändringar räknas in löpande i det skattemässiga resultatet och därmed ingå i årets räntenetto. Skälet är tredelat: bestämmelsen definierar uttryckligen värdeförändringen som ränta, den anvisar periodiseringen genom hänvisningen till balansdagsvärdering, och den knyter därmed an till regeln om att en post bara kan ingå i årets räntenetto om den tas upp samma år. Tillsammans innebär detta att värdeförändringen måste räknas till årets skattemässiga resultat för de företag som omfattas av räntebegränsningsreglerna.

Domen undanröjer därmed den tidigare osäkerheten kring huruvida dessa poster enbart skulle beaktas vid beräkningen av räntenettot eller även beskattas löpande. För säkringsderivat inom ränteregelns tillämpningsområde gäller nu en enhetlig löpande periodisering.

 

Våra skatterådgivare kommenterar

Bolag som har derivatinstrument som säkrar skulder i utländsk valuta och som omfattas av räntebegränsningsreglerna bör omgående se över sin hantering, för att säkerställa att den skattemässiga behandlingen är korrekt. Förutom att värdeförändringarna påverkar räntenettot ska de alltså påverka den löpande beskattningen. Förutom att säkerställa den aktuella hanteringen bör den historiska hanteringen kontrolleras, för att undvika risk för onödiga skattetillägg.

Tveka inte på att kontakta någon av våra skattejurister vid eventuella frågor.