Carried Interest – utredningsförslag om 3:12-beskattning
Carried Interest – utredningsförslag om 3:12-beskattning
Efter åratal av osäkerhet och rättsprocesser kommer nu glädjande besked för riskkapitalbranschen. En utredning föreslår att carried interest ska beskattas enligt 57 kap. inkomstskattelagen (de så kallade 3:12-reglerna). De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Bakgrund och omständigheter
Carried interest är en särskild vinstandel som kopplas till framgångsrika investeringar i riskkapitalfonder. Den innebär att avkastning över en viss nivå fördelas asymmetriskt till förmån för nyckelpersoner som är involverade i förvaltningen av dessa fonder. Denna fördelning har legat till grund för en lång period av skiljaktigheter mellan Skatteverket och riskkapitalbranschen. Skatteverket har ansett att avkastningen haft en direkt koppling till arbetsprestation och att carried interest därför ska beskattas som inkomst av tjänst.
Riskkapitalbranschens aktörer har i stället förklarat fördelningen på civilrättsliga grunder där innehavet av specifika aktieklasser inneburit rätten till särskild vinstandel. Valet mellan lön och kapital har inte bara påverkat skattesatsen hos nyckelpersonerna utan även den totala skattekostnaden och därmed lönsamheten i riskkapitalfondernas strukturer då en lönebeskattning innebär att sociala avgifter ska tas ut i fondstrukturen.
Osäkerheten har lett till omfattande rättsprocesser och motsättningar mellan riskkapitalaktörer och Skatteverket. Skatteverket har genom åren ändrat strategi i sina försök att beskatta carried interest. Inledningsvis hävdade Skatteverket att dessa inkomster skulle ses som lön från rådgivningsbolagen inom riskkapitalstrukturerna. Efter ett avgörande från Kammarrätten i Stockholm (mål nr 8755–12) med fokus på civilrättens betydelse, tillämpade Skatteverket en ny strategi för att beskatta carried interest.
Därefter började Skatteverket i stället tillämpa reglerna för fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna, där carried interest i vissa fall kunde beskattas som kapitalinkomst. Denna strategi fick stöd i prejudikatsmålet HFD 2018 ref. 31, som bekräftade att dessa regler kunde användas för utdelningar som innehöll carried interest. Trots att carried interest under senare tid vanligtvis flödat genom strukturen som varit föremål för 3:12-reglerna så har Skatteverket i en rad omprövningsbeslut framfört att tjänstebeskattning ska ske av carried interest.
Samtidigt har Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked (43-24/D) under hösten 2024 konstaterat att carried interest var att betrakta som inkomst av kapital och inte tjänst. Förvaltningsrätten i Stockholm har på senare tid avgjort flertalet mål (se ex. mål nr 6324–24) där carried interest konstaterats varit inkomst av kapital och inte inkomst av tjänst.
Hur beskattas carried interest i andra länder?
Kortfattat framgår det av utredningen att beskattning av carried interest i andra länder ser ut enligt följande:
- Danmark: Beskattning sker beroende på om inkomsten tas direkt eller via ett bolag. Direkt beskattas inkomsten som personlig inkomst upp till 52,07%, medan inkomster genom bolag beskattas med 22%. Om specifika regler inte uppfylls kan beskattningen vara 55,9% eller 42%.
- Frankrike: Inkomst från vinstandel beskattas som kapitalinkomst med 30% om vissa villkor är uppfyllda, inklusive marknadsvärde på andelar och anställning vid förvärvet. Om villkoren inte är uppfyllda kan marginalskatt upp till 49% tillämpas.
- Italien: För asymmetrisk avkastning krävs en investering om minst 1%, och beskattningen sker som kapitalinkomst med 26%, om villkoren är uppfyllda. Om inte, beskattas inkomsten som tjänsteinkomst med upp till 46%.
- Nederländerna: Speciella regler gäller för beskattning av "förmånlig avkastning", där avkastningen beskattas som kapitalinkomst med en marginalskatt på 33%. Om reglerna inte är uppfyllda, beskattas inkomsten som tjänsteinkomst med upp till 49,5%.
- Spanien: Inkomst från särskild vinstandel beskattas enligt generella tjänstebeskattning med 50% av inkomsten, och en högsta marginalskatt på 54%. Socialavgifter tillkommer.
- Storbritannien: Om särskild vinstandel uppfyller krav som anställning eller minimuminnehav, beskattas den som kapitalinkomst med en skattesats på 28% (32% från april 2025). Om inte, beskattas den som tjänsteinkomst med upp till 45% samt socialavgifter.
- Tyskland: Inkomst från särskild vinstandel beskattas som kapitalinkomst med en marginalskatt på 28,5% om vissa krav är uppfyllda. Om inte, beskattas den som tjänsteinkomst med en högsta skattesats på 47,5% plus socialavgifter
Utredningens förslag
I utredningen lämnas förslag som syftar till att säkerställa att de delägare som är aktiva inom riskkapitalbranschen och som genom innehav av andelar erhåller carried interest omfattas av 3:12-reglerna.
Följande förändringar av de nuvarande 3:12-reglerna föreslås i utredningen:
1. Förtydligande av "verksam i betydande omfattning"
Utredningen föreslår att definitionen av vad det innebär att vara verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag utvidgas för att inkludera delägare i riskkapitalfonder. En andelsägare anses verksam i betydande omfattning om:- Företaget direkt eller indirekt har rätt till en del av vinsten från en alternativ investeringsfond.
- Rätten till vinsten överstiger företagets proportionella andel av utfäst kapital till fonden.
- Möjligheten att få inkomsten är kopplad till arbete, anställning eller uppdrag som andelsägaren själv eller en närstående utför.
Detta syftar till att säkerställa att inkomster från särskild vinstandel beskattas på ett liknande sätt som andra inkomster i fåmansföretag.
2. Uteslutning av utomståenderegeln
Den så kallade utomståenderegeln i inkomstskattelagen (57 kap. 5 och 5a §§) föreslås inte vara tillämplig på delägare i riskkapitalfonder. Detta innebär att även om externa investerare äger en del av företaget, ska aktieägare som är aktiva inom fonden beskattas som om de äger kvalificerade andelar. Utomståenderegeln syftar vanligtvis till att mildra beskattningen när externa investerare har en betydande andel, men här görs undantag för att förhindra skatteplanering.
3. Särskilda karensregler
Vid bedömningen om en andel är kvalificerad för sådana andelsägare ska beskattningsåret och de tio föregående beskattningsåren beaktas i stället för beskattningsåret och de fem föregående åren vilket är fallet enligt de vanliga fåmansföretagsreglerna. Den särskilda tioårsgränsen bör enligt förslaget gälla även om den allmänna karensperioden på fem år ändras till fyra år enligt förslaget i SOU 2024:36. Om företaget upphör att vara ett fåmansföretag ska andelen i dessa fall som huvudregel fortsätta att betraktas som kvalificerad i tio år i stället för fem år som i dag. Syftet är att motverka att verksamheten omorganiseras för att undvika beskattning.
4. Begränsningar i löneunderlag
Det föreslås att ersättning till arbetstagare i dotterföretag till en alternativ investeringsfond inte ska inkluderas i löneunderlaget. Detta påverkar beräkningen av hur stor del av utdelningen som kan beskattas som kapitalinkomst i stället för tjänsteinkomst.
5. Nytt takbelopp
Utredningen innehåller ett förslag om att införa ett takbelopp om 150 inkomstbasbelopp (cirka 11 miljoner kronor) som den övre gränsen för utdelningar och kapitalvinster som beskattas som tjänsteinkomst för verksamma andelsägare i riskkapitalfonder (i stället för de 90 respektive 100 inkomstbasbelopp som gäller enligt de vanliga reglerna).
Särskilt om risken för kringgåenden
Enligt förslaget är det inte nödvändigt att införa några särskilda bestämmelser för att hantera risk för kringgåenden eftersom nuvarande regelverk redan i dag innehåller en mängd bestämmelser för att motverka kringgåenden. Skatteflyktslagen och principen om beskattning på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd bedöms fortsatt vara tillämpliga i vissa situationer.
BDO:s skatterådgivare kommenterar
Frånvaron av särskilda skatteregler när det gäller beskattning av carried interest har medfört dålig förutsebarhet och ett stort antal skatteprocesser. Vi välkomnar därför förutsägbara skatteregler för riskkapitalbranschen så att både branschens och Skatteverkets resurser kan läggas på annat än långdragna processer. Förhoppningsvis kan reglerna även leda till att riskkapitalbolag och dess delägare känner en trygghet att även fortsättningsvis bedriva verksamhet från Sverige.
Vill du veta mer om hur de nya reglerna kan påverka dig? Kontakta oss – vi hjälper dig hela vägen.