Budgetpropositionen 2026 – vad innebär den för din ekonomi och ditt företag?

På skattesidan rör de största förändringarna 3:12 reglerna för Sveriges entreprenörer och fåmansföretag. Samtidigt föreslås åtgärder som stärker hushållens ekonomi genom bland annat sänkt skatt på arbete, pension och ersättningar. Dessutom föreslås lättnader genom sänkt elskatt och ett högkostnadsskydd mot höga elpriser, liksom genom lägre avgifter i förskola och fritids.

I den här artikeln lyfter vi framför allt de delar av budgeten som påverkar skatter för företagare och fysiska personer.

 

Skatt på tjänsteinkomster 

Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

I propositionen föreslås en förstärkning av jobbskatteavdraget med 17,36 miljarder. För att uppnå avsedd effekt menar regeringen att förslaget bör rikta sig mot dem som har låga eller medelhöga löner och arbetar heltid. I syfte att undvika skillnad i beskattning mellan yngre och äldre följer också ett förslag om höjning av grundavdraget med 4,04 miljarder för de som arbetar efter 66 års ålder. Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2026.

 

Skattefrihet för el-laddning på arbetsplats och avdrag för drivmedelsutgifter

Regeringen föreslår permanent skattefrihet för förmånen att ladda elfordon, så som personbil och el-cykel, vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandhålls i anslutning till arbetsplatsen från 1 januari 2026.

Därtill utvidgas avdragsrätten för tjänsteresor med laddhybrider. I dag riskerar den som laddar bilen gratis på jobbet men som ändå behöver använda bensin eller diesel vid längre resor att gå miste om avdrag för utgifter för drivmedel förenade med tjänsteresorna. De nya reglerna ger rätt till avdrag för de fossila bränslen som används vid tjänstekörning, vilket skapar mer rättvisa villkor och tydligare incitament att köra på el i första hand.

 

Beloppsgräns för avdrag för resor till och från arbetet höjs

Beloppsgränsen för avdrag för resor till och från arbetet höjs från 11 000 kronor till 15 000 kronor per år. Höjningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

 

Sänkt skatt för utlandssvenskar

För utlandssvenskar som beskattas med särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) föreslår regeringen att skatten sänks under 2026 från 25% till 22,5% och 2027 från 22,5% till 20%.

 

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Förändringar i 3:12-reglerna

Regeringen framhåller i propositionen att Sveriges företag är avgörande för tillväxt och välstånd, och att de spelar en central roll i att vända den ekonomiska utvecklingen. I budgetpropositionen presenteras därför ett så kallat “företagarpaket” med syfte att sänka kostnaderna för att anställa unga, sänka skatten för fåmansföretag samt förenkla och göra det enklare att driva företag. Elisabeth Svantesson angav under morgonens pressträff att de nya föreslagna reglerna förväntas minska den administrativa bördan för företagare med 1/3 del.

Nedan följer en genomgång av vad propositionen föreslår samt en analys av de viktigaste skillnaderna mot både lagrådsremissen och den ursprungliga SOU:n.

 

Ny modell för gränsbelopp – förenklingsregel och huvudregel slås ihop

En av de mest genomgripande förändringarna i 3:12 regelverket är att dagens två alternativa beräkningsregler för fåmansföretagens gränsbelopp (förenklingsregeln och huvudregeln) ersätts av en gemensam beräkningsregel. Den gemensamma beräkningsregeln innebär att varje delägare nu har ett grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp (IBB) motsvarande 322 400 kr per företag 2025, som fördelas lika på samtliga andelar. En person som äger andelar i flera företag får dock totalt sett bara tillgodoräkna sig ett grundbelopp. Detta innebär att om summan av grundbeloppen i olika företag överstiger fyra IBB ska beloppet begränsas till totalt fyra IBB och fördelas proportionellt efter ägarandel i respektive företag.

 

Ändrat lönebaserat utrymme – slopat löneuttagskrav och kapitalandelskrav

Ytterligare central förändring i 3:12 regelverket avseende beräkning av löneunderlag är att varje delägare göra ett schablonavdrag om åtta IBB från sitt löneunderlag och det lönebaserade utrymmet utgörs av 50 procent av den del av delägarens andel av löneunderlaget som överstiger detta avdrag.

Löneuttagskravet för att få räkna på löneunderlag tas i princip bort. Det lönebaserade utrymmet för delägarens samtliga andelar i företaget kommer även fortsättningsvis maximalt kunna uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön. Visst löneuttag måste alltså göras för att kunna nyttja lönebaserat utrymme.
Även kapitalandelskravet tas bort. Det innebär att delägare inte längre måste äga över fyra procent av kapitalet för att få beräkna ett lönebaserat utrymme.

En viktig faktor i de nya beräkningsreglerna är att om två makar är delägare i samma företag får de göra ett gemensamt avdrag.

 

Ändrad definition av dotterföretag och begränsning av löneunderlag

Propositionen föreslår även att den särskilda definitionen av dotterföretag som tidigare använts i 3:12-reglerna tas bort, förutom i den del som gäller för handelsbolag och utländska delägarbeskattade juridiska personer. Ändringen innebär, i vart fall tillfälligt, en möjlighet för företag att ha dubbel koncerntillhörighet.

Därtill får löner i företag som ägs via alternativa investeringsfonder inte längre räknas med i löneunderlaget. Detta gäller fonder vars förvaltare måste vara registrerade eller ha tillstånd enligt lagen om alternativa investeringsfonder. Syftet är att begränsa användning av löneunderlag i riskkapitalstrukturer.

 

Ändrad beräkning av ränta på omkostnadsbeloppet och slopad uppräkning av sparat utdelningsutrymme

Regeringen föreslår vidare att den nuvarande beräkningen av ränta på omkostnadsbeloppet endast ska beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor per slag och sort.

Därtill slopas den årliga uppräkningen av sparat utdelningsutrymme med statslåneräntan plus tre procentenheter. Detta innebär att det blir mindre fördelaktigt att ackumulera stora sparade utdelningsutrymmen över tid.

 

Index- och kapitalunderlagsreglerna tas bort

De särskilda reglerna som används vid beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar förvärvade före 1990/1992 (index- och kapitalunderlagsreglerna) tas bort, men med övergångsregler som gör att de kan användas till och med beskattningsår som börjar före 1 januari 2029.

 

Förkortade tidsperioder

Ytterligare en central förändring i budgetpropositionen är att tidsperioden för kvalifikationsreglerna, utomståenderegeln och karensregeln förkortas från fem till fyra år. Det innebär att det blir lättare att "fasa ut" kvalificerade andelar och att inlåsningseffekterna minskar. Just dessa bakåtblickande bestämmelser kommer enligt propositionen att få särskilda övergångsbestämmelser. De nya reglerna i sin helhet föreslås att träda i kraft 1/1 2026, karensreglerna föreslås dock börja tillämpas först på beskattningsår som börjar efter 31/12 2026.

För de som slutat att vara verksamma i sitt bolag vid ingången av 2021 eller 2022 kommer dagens femårsperiod fortsatt att gälla. Dock påverkar de föreslagna karensreglerna de delägare som slutat att vara verksamma i företaget under 2022, d.v.s. har sitt första passiva kalenderår 2023. Enligt dagens regler skulle deras andelar bli okvalificerade vid ingången av 2028, förutsatt att alla villkor är uppfyllda. Med den föreslagna ändringen blir andelarna i stället okvalificerade redan vid ingången av 2027.

 

Särskilda regler för andelsbyten och partiella fissioner

Propositionen innehåller också förtydliganden och utökade regler kring särskilt kvalificerade andelar som uppkommer vid andelsbyten och partiella fissioner som syftar till att skapa neutralitet mellan olika typer av struktureringar. Regeringens förslag innebär bland annat att en utökad möjlighet att beräkna lönebaserat utrymme vid andelsbyten. Det blir alltså inte längre tidpunkten för själva bytet som avgör om löneunderlaget får räknas med. Därtill införs det tydligare turordningsregler och särredovisning av omkostnadsbelopp för särskilt kvalificerade andelar.

 

Uppgiftsskyldighet

En väsentlig förändring i budgetpropositionen jämfört med SOU:n är att regeringen inte går vidare med förslaget om årlig uppgiftsskyldighet för alla som innehar kvalificerade andelar.

 

Övrig inkomstskatt

Ingen ändring i ränteavdragsreglerna, nuvarande regelverk består

I budgetpropositionen finns inga förslag om förändringar i ränteavdragsbegränsningsreglerna, innebärande att de regler som infördes 2019 fortsätter gälla. För företag betyder det att förenklingsregeln även framöver ligger kvar på fem miljoner kronor, att ränteavdragsberäkningen fortsatt ska göras för varje enskilt bolag och inte på koncernnivå samt att negativa räntenetton bara får sparas i maximalt sex år. Vi hade väntat oss att förslag skulle komma i detta avseende.

• För att läsa mer om de föreslagna reglerna som inte infördes, läs gärna vår tidigare artikel om de föreslagna ränteavdragsreglerna: Föreslagna nya ränteavdragsregler – så kan företag redan nu förbereda sig

 

Stärkt skatteincitament för företagsgåvor till forskning och samhällsnytta

Regeringen föreslår att aktiebolag och ekonomiska föreningar ska kunna få skattereduktion på 20,6 procent av penninggåvor till godkända ideella organisationer som arbetar med social hjälpverksamhet eller forskning. Gåvan måste vara minst 2 000 kronor per tillfälle och skattereduktionen kan uppgå till högst 164 800 kronor per år (motsvarande ett gåvounderlag på 800 000 kronor). Förslaget ger företag ett tydligt ekonomiskt incitament att stödja forskning och samhällsnyttiga ändamål. Lagändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

 

Förbättrat regelverk om beskattning av skog

Den 1 april 2026 föreslås ett införande av nya regler gällande beskattning av skog som innebär att det är möjligt, under vissa förutsättningar, periodisera beskattningen av ersättning från naturvårdsavtal samt att slopa Lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogsmedel m.m. är två exempel på sådana åtgärder. Dessutom föreslås en översyn av regelverket som syftar till att göra den svenska regleringen mer kompatibel med EU-rätten.

 

Socialavgifter

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Propositionen innehåller förslag om tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och löneavgifter för unga mellan 19 och 23 år där den tillfälliga nedsättningen innebär en avgiftsnivå om 20,81% istället för den normala om 31,42%. Förslaget föreslås träda i kraft 1 april 2026 och gäller till och med 30 september 2027.

 

Förändrade nivåer i arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Föräldraförsäkringsavgiften sänks till 2%, efterlevandepensionsavgiften sänks till 0,3% och arbetsskadeavgiften sänkts till 0,1% vilket leder till att den allmänna löneavgiften höjs till 12,62%.
 

Övriga skatter

Sänkt moms på livsmedel och för dansband

I syfte att ge mer pengar till hushållen föreslås det att momsen tillfälligt sänks från 12 till 6 procent under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027.

Därtill föreslås momssatsen på dansband sänkas från 25% till 6% och träda i kraft 1 juli 2026.

På momsområdet lämnas också förslag om att tydliggöra hur avdragsrätten ska fördelas när det gäller blandad verksamhet. Man föreslår omsättningsnyckel som huvudregel. Reglerna blir därmed mer tydliga och mer i linje med EU:s momsdirektiv.

 

Sänkt energiskatt på el

Regeringen föreslår att skattesatsen för energiskatt på el ska vara 36,0 öre per kilowattimme från och med 1 januari 2026.

 

Enhetlig skattebefrielse inom metallurgiska processer

I propositionen föreslår regeringen en utvidgning av skattebefrielsen genom att befrielsen nu även ska omfatta den el som används till uppvärmningen av kärlen.

 

Moderniserad beskattning av gaser

Regeringen föreslår att definitionen av biogas utvidgas i LSE och att biogas i andra bränslen ska vara skattebefriad vid uppvärmning. Förändringarna föreslås gälla från 1 juli 2026.

 

Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på jordbruksdiesel

Regeringen föreslår en förlängning av nedsättningen på koldioxid- och energiskatt på jordbruksdiesel över 2026.

 

Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning

Utöver skattesänkningen på arbete och pension föreslås det också en skattesänkning på sjuk- och aktivitetsersättning med 1 800 kr från och med 1 januari 2026.

 

Sänkt alkoholskatt och höjd skatt på tobaksprodukter

Regeringen föreslår införande av ett system från 1 juli 2026 med nedsatt alkoholskatt för drycker från små oberoende producenter. Dessutom vill regeringen höja tobaksskatten från och med 1 januari 2027.

BDO kommer löpande att följa och kommentera utvecklingen och också publicera fördjupade analyser.

 

Vill du diskutera förslagen i budgeten?

Vill du veta mer om förslagen i budgeten och hur de kan komma att påverka dig eller ditt företag? Kontakta gärna BDO:s skatterådgivare.