Skattepolitiken inför valet 2026 – partiernas förslag i korthet

Den 13 september går Sverige till val, och skattefrågorna står högt på den politiska agendan. Partierna presenterar en rad olika förslag som kan påverka både företag och privatpersoner. Men vad vill de egentligen förändra? Här har vi samlat det viktigaste från samtliga partier så att du enkelt kan jämföra deras skattepolitik.

 

Ett S-lett regeringsunderlag

Ett S-lett regeringsunderlag skulle innebära en ökad sannolikhet för skärpt beskattning av stora kapitalinnehav och för att frågan om en personlig exitskatt åter aktualiseras under mandatperioden 2026 till 2030. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet förenas av ambitionen att öka skatteuttaget från stora kapital och ekonomiskt starka grupper, men skiljer sig åt när det gäller hur långtgående beskattningen bör vara och hur den bör utformas.

Den konkreta skattepolitiken skulle i hög grad bero på vilka partier som krävs för att bilda regering och få stöd för budgeten. Ett starkt inflytande från Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle öka sannolikheten för en miljardärsskatt, höjd kapitalbeskattning och en exitskatt. Ett beroende av Centerpartiet skulle däremot kunna moderera eller fördröja mer långtgående förslag, särskilt om beskattningen träffar entreprenörer och ägare till familje- eller tillväxtbolag på orealiserade värden.

 

Ett fortsatt Tidöbaserat styre

Ett fortsatt Tidöbaserat regeringsunderlag gör en personlig exitskatt eller miljardärsskatt osannolik under mandatperioden 2026 till 2030. Samtliga fyra partier prioriterar, med delvis olika tonvikt, lägre skatter på arbete, sparande, företagande, energi och konsumtion. Inget av partierna driver för närvarande en generell skatt på stora nettoförmögenheter eller en skatt på orealiserade värdeökningar vid utflytt från Sverige. 

Den huvudsakliga politiska risken vid ett fortsatt Tidöbaserat styre är därför inte införandet av en fullständig exitskatt enligt 2017 års modell. Mer sannolika förändringar är justeringar av tioårsregeln, kupongskatten eller kontrollreglerna, särskilt om regeringen bedömer att specifika upplägg medför ett betydande skattebortfall. En sådan förändring skulle dock sannolikt vara mer avgränsad än den generella beskattning av orealiserade kapitalvinster som fanns i förslaget från 2017.

Partiernas positioner

S

Socialdemokraternas officiella linje är en bred skattereform med större likformighet mellan arbete och kapital. Partiet vill höja beskattningen av höga, lågt beskattade kapitalinkomster, införa en tredje beskattningsnivå för stora ISK-innehav, införa en tillfällig skatt på bankers övervinster och utreda samt införa en beredskapsskatt. Samtidigt säger partiet uttryckligen nej till förändrad fastighetsskatt och har enligt den aktuella redovisningen även tagit avstånd från en generell förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt.

En klassisk årlig förmögenhetsskatt framstår inte som Socialdemokraternas förstahandsalternativ. Däremot ligger en exitskatt närmare partiets argumentation om att kapitalvinster som upparbetats i Sverige inte ska kunna undgå svensk beskattning genom utflyttning. Den tidigare S-ledda regeringen lät 2017 års förslag gå på remiss och tillsatte 2022 en ny utredning om utflyttningsbeskattning.

S, V och MP har senast under våren 2026 i riksdagen gemensamt påtalat behovet av en effektiv exitskatt.

V

Vänsterpartiet vill tydligt förskjuta beskattningen mot höga inkomster, stora kapital och de allra rikaste. Partiet har inför 2026 profilerat sig på en miljardärsskatt, även om den exakta skattebasen, värderingsmekaniken, skattesatsen och eventuella undantag för aktiva familjeföretag ännu inte framgår tillräckligt tydligt av de offentliga källorna.

Vänsterpartiets allmänna skattepolitik omfattar skärpt kapitalbeskattning, minskade möjligheter till skatteplanering och ett större skatteuttag från ekonomiskt starka grupper.

Om Vänsterpartiets stöd krävs för regeringsbildningen är det därför rimligt att förutse följande som möjliga förhandlingskrav:

  • en särskild skatt på mycket stora nettoförmögenheter
  • en exitskatt som skyddar skattebasen för miljardärsskatten
  • skärpt skatt på stora ISK- och kapitalinnehav
  • begränsningar av 3:12-reglernas förmånligare delar
  • skärpta regler för utflyttning, benefika överlåtelser och utländska ägarstrukturer

MP

Miljöpartiet vill höja beskattningen av stora kapitalinkomster, öka bidraget från dem med störst ekonomiska resurser och samtidigt använda skattesystemet mer aktivt för klimatstyrning. För detta syfte föreslår partiet en miljardärsskatt på 2 % av tillgångar i form av en minimiskatt för individer med tillgångar över 1 miljard kronor. 

Partiets publicerade material är mindre precist beträffande en personlig exitskatt men partiets fördelningspolitiska inriktning gör att det sannolikt skulle stödja en S- eller V-initierad utredning om en sådan skatt.

C

Centerpartiet ligger närmare de borgerliga partierna i företagar- och ägarbeskattningsfrågor, även om partiet kan stödja ett S-lett regeringsunderlag i andra frågor. Ett parlamentariskt beroende av Centerpartiet skulle därför kunna moderera eller fördröja en exitskatt, särskilt om den träffar entreprenörer, tillväxtbolag och familjeägda företag utan att någon likviditet har realiserats.

M

Moderaterna har tydlig inriktning på arbetslinjen. Sänkt skatt på arbete premieras där arbetsrelaterade inkomster ska beskattas lägre. Taket för individuellt skattefritt sparande i ISK ska höjas och partiet har för ambition att sänka bolagsskatten samt arbetsgivaravgifter.

KD

Kristdemokraterna fokuserar på att sänka skatten för låg och medelinkomsttagare. Sänkningar av energikostnader inom jordbrukssektorn prioriteras och andelen personer i Sverige som betalar statlig inkomstskatt ska sänkas. 

Även personer som står långt från arbetsmarknaden prioriteras med skattesänkningar i fält som berör det området.

L

Liberalerna har fokuserad inriktning på ett större utrymme för skattefritt sparande i ISK samt en halvering på den statliga inkomstskatten. 

Det föreslås även att en omfattande skattereform genomförs i syfte att öka förutsägbarheten i skattesystemet. Det finns inga framtagna förslag för hur en sådan skattereform i nuläget ska se ut.

SD

Sverigedemokraterna har ett stort fokus på att motverka skatter som påverkar hushåll och konsumenters ekonomi negativt. Det berör främst mat, energi, drivmedel, hushållsekonomi och äganderätt. Med sådana fokusområden avses bland annat plastpåseskatt, flygskatt och elskatt. Det läggs även fokus på att användningen av skattemedel ska bli mer transparent för skattebetalaren.

Skatterådgivning för komplexa ekonomiska situationer

Våra skatterådgivare hjälper personer och familjer att förstå sin skattesituation och fatta välgrundade beslut kring exempelvis ägande, investeringar och förändringar i ekonomin.

MER OM SKATTERÅDGIVNING