Regeringen föreslår nytt skatteincitament för forskning och utveckling - förhöjt kostnadsavdrag från 2027

Från två modeller till ett konkret förslag

I SOU 2026:1 presenterades två alternativa modeller: ett förhöjt kostnadsavdrag och en återbetalningsbar skattereduktion. Regeringen har valt kostnadsavdraget, främst eftersom modellen bedöms vara enklare att administrera och kontrollera samt medföra lägre risk för felaktiga utbetalningar.

Incitamentet föreslås införas genom två nya bestämmelser i 16 kap. 9 a och 9 b §§ inkomstskattelagen. Det ska kunna användas i beskattad näringsverksamhet oavsett företagsstorlek eller bransch. 

Avdraget ska vara frivilligt och kan yrkas helt eller delvis. Det kan vara viktigt om villkoren är osäkra, eftersom ett felaktigt yrkande kan medföra skattetillägg, eller om avdragets värde motverkas av andra skatteregler. Något beloppsmässigt tak föreslås inte.

 

Så fungerar det förhöjda kostnadsavdraget

Det förhöjda kostnadsavdraget ska uppgå till 200 procent av utgiftsunderlaget och göras utöver det ordinarie avdraget för lönekostnaden. Den sammanlagda avdragsrätten blir därmed 300 procent av den kvalificerade löneutgiften.

Exempel: Ett bolag har kvalificerade löneutgifter om 1 000 000 kronor.

• Ordinarie avdrag: 1 000 000 kronor.
• Förhöjt kostnadsavdrag: ytterligare 2 000 000 kronor.
• Total avdragsrätt: 3 000 000 kronor.
• Skattelättnad från det extra avdraget: 412 000 kronor vid 20,6 procents bolagsskatt, förutsatt att bolaget har ett tillräckligt skattemässigt överskott.

Till skillnad från den återbetalningsbara skattereduktion som utredningen också övervägde ger modellen inte någon utbetalning till företag som saknar skatt att reducera. Om avdraget skapar eller ökar ett underskott består värdet i stället av ett större underskottsavdrag som kan utnyttjas ett senare år, under förutsättning att underskottet inte begränsas av exempelvis reglerna vid ägarförändringar.

 

Vilka lönekostnader får ingå?

Underlaget ska bestå av utgifter för ersättningar för arbete som är avgiftspliktiga enligt 2 kap. socialavgiftslagen och som lämnas till anställda som arbetar med FoU. Det omfattar i huvudsak lön, arvoden, skattepliktiga förmåner och andra direkta ersättningar för arbete. Arbetsgivaravgifter, inventarier och andra driftskostnader ingår inte i underlaget. Ersättningar som är avgiftsfria eller som inte utgör direkt ersättning för arbete, exempelvis vissa avgångsvederlag och arbetsrättsliga skadestånd, omfattas inte heller.

Avdraget är begränsat till lönekostnader för egen personal. Kostnader för inköpta FoU-tjänster eller inhyrda konsulter får därför inte räknas in av beställaren. Däremot kan konsultens arbetsgivare få avdrag för lönen till sin egen personal även när FoU-arbetet utförs hos en kund, om arbetsgivaren kan visa att samtliga villkor är uppfyllda. 

Det krävs inte att den anställde omfattas av svensk socialförsäkring eller att svenska arbetsgivaravgifter faktiskt betalas. Ersättningens karaktär ska dock alltid prövas mot socialavgiftslagens regler om avgiftspliktig ersättning. Arbetet som ligger till grund för avdraget måste dessutom vara utfört inom EES.

 

Samma FoU-begrepp och månadsvisa arbetstidskrav som för forskningsavdrag

Det nya incitamentet knyts direkt till definitionerna och arbetstidskraven i lagen om forskningsavdrag. Regeringen har i en separat lagrådsremiss föreslagit att dessa definitioner ska utvidgas från 2027. Om båda förslagen genomförs kommer forskning att avse arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap. Utveckling kommer att avse arbete med att i kommersiellt syfte ta fram eller förbättra varor, tjänster eller produktionsprocesser genom nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem.

För att en månads löneutgift ska få räknas med måste den anställde ha arbetat med FoU under minst hälften av sin faktiska arbetstid under kalendermånaden. Det nuvarande kravet på minst 15 timmars FoU-arbete per månad föreslås samtidigt slopas. Bedömningen ska göras månad för månad och endast lönen för kvalificerade månader får ingå i underlaget.

Den så kallade tröghetsregeln i forskningsavdraget ska också tillämpas. En månad kan därför kvalificera trots att 50-procentskravet inte är uppfyllt, om FoU-avdrag hade fått göras för var och en av de närmast föregående fyra kalendermånaderna. Undantaget gäller dock inte om den lägre FoU-andelen beror på att den anställde har fått ändrade arbetsuppgifter. FoU-arbete som utförs utanför EES får inte räknas med när arbetstidskravet bedöms.

 

När ska avdraget göras?

Det förhöjda kostnadsavdraget är en skattemässig justering som görs i inkomstdeklarationen och påverkar inte redovisningen. Avdraget ska göras samma beskattningsår som den underliggande löneutgiften dras av eller läggs till anskaffningsvärdet på en tillgång.

Det innebär att det extra avdraget får göras omedelbart även om utvecklingsutgiften aktiveras i redovisningen och den ordinarie kostnaden skattemässigt dras av först genom framtida värdeminskningsavdrag.

 

Samspel med andra skatteregler

Det nya kostnadsavdraget är tänkt att komplettera det befintliga forskningsavdraget från arbetsgivaravgifterna. När förutsättningarna är uppfyllda är avsikten att incitamenten ska kunna användas parallellt. Eftersom definitionerna och arbetstidskravet i stor utsträckning blir gemensamma bör samma månadsvisa personal- och projektunderlag kunna utgöra en viktig utgångspunkt för båda avdragen.

Avdraget sänker samtidigt det skattemässiga resultatet. För aktiebolag kan det därför minska avdragsutrymmet enligt de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna och utrymmet för avsättning till periodiseringsfond. Det kan även begränsa möjligheten att avräkna utländsk skatt. För enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag kan bland annat räntefördelning, expansionsfond och periodiseringsfond påverkas.

För stora koncerner bedömer regeringen att avdraget ska kunna behandlas som ett kvalificerat skatteincitament enligt de nya reglerna om substansbaserade skatteincitament i tilläggsskattesystemet. Den slutliga effekten behöver ändå analyseras i varje koncern, särskilt om värdet av incitamentet överstiger det takbelopp som gäller vid tilläggsskatteberäkningen.

 

Våra synpunkter på förslaget

Vi ser positivt på att regeringen nu har valt en konkret modell och att förslaget är både kraftfullt och utan beloppsmässigt tak. För lönsamma företag med omfattande intern FoU kan den effektiva skattelättnaden om 41,2 procent av löneunderlaget bli mycket betydande. Kopplingen till befintliga regler kan också göra administrationen mer hanterbar än om ett helt nytt ansöknings- och utbetalningssystem hade införts.

Nackdelen är att bolag som går med förlust inte får någon omedelbar likviditetseffekt. För startups och andra bolag i uppbyggnadsfas leder avdraget i stället till ett större skattemässigt underskott som rullas vidare till nästa år till dess det kan dras av eller spärras på grund av ägarförändringar. Bolag som är i uppbyggnadsfas genomgår ofta ägarförändringar innan de uppvisar vinst vilket innebär att incitamentet kan få begränsad effekten för dessa bolag. 

Modellen passar också sämre för företag som i stor utsträckning köper in FoU från externa specialister eller bedriver den tillsammans med universitet och forskningsinstitut, eftersom underlaget begränsas till den egna personalen. Incitamentet kan dock innebära att priset på sådana inhyrda konsulter och specialister sänks, om deras arbetsgivare tillämpar avdraget.   

Även om den valda modellen för skatteincitamentet har vissa brister har vi förståelse för att det förhöjda kostnadsavdraget valdes framför en återbetalningsbar skattereduktion. Kostnadsavdraget kommer sannolikt att vara enklare att administrera och kontrollera i praktiken, samtidigt som det fanns en risk för felaktiga eller otillbörliga utbetalningar med en återbetalningsbar skattereduktion.

Den största praktiska utmaningen kommer sannolikt även fortsättningsvis att vara att visa att arbetet uppfyller FoU-definitionerna och att arbetstidskravet är uppfyllt för varje kalendermånad, precis som det är för forskningsavdraget. Ett avdrag på denna nivå, utan tak, kan förväntas bli ett prioriterat kontrollområde för Skatteverket. Företag som vill använda reglerna bör därför redan före ikraftträdandet se över projektbeskrivningar, tidrapportering, lönekartläggning, dokumentation av arbetsplats inom EES och underlag från kunder i konsult- eller bemanningssituationer.

 

Vad händer nu?

En lagrådsremiss är ännu inte ett slutligt lagförslag till riksdagen. Efter Lagrådets granskning behöver regeringen lämna en proposition och riksdagen besluta om reglerna. Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången för beskattningsår, som börjar efter den 31 december 2026.

• Läs lagrådsremissen här: Ett nytt skatteincitament för forskning och utveckling - Regeringen.se
• Läs mer om det nuvarande FoU-avdraget och relevanta underlag här: Forskningsavdrag svåra att hantera för mindre företag – beviskraven sänks genom ny praxis - BDO
• Läs mer om de föreslagna ändringarna av forskningsavdraget och FoU-definitionerna: Förslag om ändringar i forskningsavdraget - BDO