Offentlig land-för-land-rapportering i Sverige

De svenska reglerna infördes genom lag (2023:340) om rapportering och offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter och tillämpas för första gången på räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024. För företag med kalenderår som räkenskapsår innebär detta normalt att räkenskapsåret 2025 blir det första rapporteringsåret.

 

Vilka företag omfattas av offentlig land-för-land-rapportering?

Reglerna gäller främst stora företag och koncerner med gränsöverskridande verksamhet. En svensk rapporteringsskyldighet kan uppkomma i fyra huvudsakliga situationer:

1. Svenskt fristående företag med verksamhet utomlands: Ett svenskt företag som inte ingår i en koncern men som har ett fast driftställe utanför Sverige kan omfattas av reglerna om företagets intäkter överstiger 8 miljarder kronor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren.
2. Svenskt yttersta moderföretag: Ett svenskt yttersta moderföretag kan omfattas av reglerna om koncernen innefattar ett företag eller ett fast driftställe i en jurisdiktion utanför Sverige och koncernens intäkter överstiger 8 miljarder kronor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren.
3. Svenskt dotterföretag till ett yttersta moderföretag utanför EES: Ett svenskt dotterföretag som utgör ett större företag kan omfattas av reglerna om dess yttersta moderföretag är etablerat utanför EES och koncernens intäkter överstiger 8 miljarder kronor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. Ett undantag kan dock vara tillämpligt om det yttersta moderföretaget upprättar rapporten, utser ett dotterföretag eller en filial inom EES som offentliggör rapporten i enlighet med tillämpliga EES-regler samt gör rapporten tillgänglig på sin webbplats.
4. Svensk filial till ett företag utanför EES: En svensk filial kan också omfattas av reglerna. Detta kan vara fallet om företaget eller koncernen överstiger intäktsgränsen om 8 miljarder kronor och den svenska filialens nettoomsättning överstiger 80 miljoner kronor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. Undantag kan också vara tillämpliga under vissa omständigheter.

Som huvudregel ska rapporten ges in till Bolagsverket inom 12 månader från utgången av det aktuella räkenskapsåret och kostnadsfritt göras tillgänglig för allmänheten på företagets webbplats. Rapporten ska hållas offentligt tillgänglig i minst fem år.

 

Särskilt viktigt för koncerner med ett yttersta moderföretag utanför EES

För koncerner med ett yttersta moderföretag utanför EES är det viktigt att skilja mellan den enhet som upprättar rapporten och den enhet som offentliggör den inom EES.

Undantaget är endast tillämpligt om det yttersta moderföretaget uppfyller de villkor som anges i lagstiftningen. Detta innefattar bland annat att moderföretaget upprättar rapporten, utser en enhet inom EES som offentliggör den samt gör rapporten tillgänglig på sin webbplats. Om dessa villkor inte är uppfyllda kan det svenska dotterföretagets rapporteringsskyldighet därför kvarstå.

Om villkoren för undantaget inte är uppfyllda kan ett svenskt dotterföretag som omfattas av de svenska reglerna om offentlig land-för-land-rapportering självt vara skyldigt att upprätta och offentliggöra en inkomstskatterapport. Rapporten ska ges in till Bolagsverket senast ett år efter utgången av det aktuella räkenskapsåret och ska även göras offentligt tillgänglig i enlighet med de lagstadgade kraven.

Den svenska lagstiftningen kräver även att rapporten upprättas med användning av de standardformulär och elektroniska rapporteringsformat som fastställts av Europeiska kommissionen. Den rapport som ges in till Bolagsverket ska dessutom vara på svenska. Om en svensk rapporteringsskyldighet föreligger innebär processen därför mer än att endast ge in en befintlig koncernrapport i PDF-format.

 

Är det tillräckligt att koncernen redan lämnar en CbCR?

Nej. Offentlig land-för-land-rapportering och traditionell land-för-land-rapportering (CbCR) utgör separata rapporteringssystem.

Traditionell CbCR lämnas till berörda skattemyndigheter och informationen är i regel inte offentligt tillgänglig. Offentlig land-för-land-rapportering har däremot ett tydligt transparenssyfte och innebär att viss information ska göras tillgänglig för allmänheten. Den inkomstskatterapport som ges in till Bolagsverket innehåller färre och mindre känsliga uppgifter än den CbCR som lämnas till Skatteverket.

Det faktum att exempelvis ett amerikanskt yttersta moderföretag redan lämnar en OECD CbCR i USA innebär således inte i sig att skyldigheterna avseende offentlig land-för-land-rapportering för ett svenskt dotterföretag har uppfyllts.

 

Vad händer om det svenska företaget inte får nödvändig information från sitt moderföretag?

För svenska dotterföretag i koncerner med ett yttersta moderföretag utanför EES kan tillgången till den information som krävs för offentlig land-för-land-rapportering innebära en praktisk utmaning.

Om det yttersta moderföretaget inte tillhandahåller den information som krävs för att upprätta en fullständig rapport innebär detta inte att det svenska dotterföretagets rapporteringsskyldighet upphör. Enligt de svenska reglerna ska dotterföretaget upprätta rapporten utifrån den information som finns tillgänglig och offentliggöra ett uttalande om att det yttersta moderföretaget inte har tillhandahållit den information som krävs för att upprätta en fullständig rapport.

Koncerner med svenska dotterföretag bör därför hantera kraven avseende offentlig land-för-land-rapportering i ett tidigt skede och säkerställa att ansvaret för rapporteringen och tillgången till nödvändig information klargörs i god tid före den tillämpliga rapporteringsfristen.

 

När bör företag börja förbereda sig?

För koncerner med kalenderår som räkenskapsår är frågan särskilt aktuell nu. Eftersom räkenskapsåret 2025 normalt kommer att vara det första rapporteringsåret ska den första rapporten ges in och offentliggöras senast den 31 december 2026.
Koncerner med verksamhet i Sverige bör därför redan nu överväga:

1. om koncernen och dess svenska företag omfattas av reglerna,
2. vilken enhet som ansvarar för offentlig land-för-land-rapportering inom EES, och
3. om förutsättningarna för undantag från den svenska rapporteringsskyldigheten är uppfyllda.

 

Hur påverkas er koncern?

För multinationella koncerner kan det vara komplicerat att avgöra var rapporteringsskyldigheten ligger och hur rapportering i andra EES-länder påverkar skyldigheterna för svenska företag och filialer.

Vi hjälper företag att bedöma sina skyldigheter avseende offentlig land-för-land-rapportering, avgöra om undantag är tillämpliga samt hantera de svenska rapporteringskraven.

Kontakta oss gärna för att diskutera hur reglerna om offentlig land-för-land-rapportering kan påverka er koncern och vilka åtgärder som bör vidtas inför den första rapporteringsfristen.