Lönetransparensdirektivet: EU håller fast vid planen – men Sverige kan dröja upp till 1,5 år

Under våren fanns det signaler om att Sverige ville skjuta på och omförhandla delar av direktivet. Den 22 maj svarade EU-kommissionen tydligt: ingen paus är planerad, och tidplanen för EU:s medlemsländer ligger fast precis som tidigare.

Det som har förändrats är inte EU:s tidplan, utan den svenska vägen dit. Regeringen kommer inte lägga fram något lagförslag inom den närmaste tiden, och med valet runt hörnet bedöms det kunna ta upp till 1,5 år innan svensk lagstiftning finns på plats. Sverige står bakom syftet med direktivet, men vill ha tydligare exempel på, till exempel, vad som egentligen räknas in i begreppet "lön".

– Det ger svenska företag mer tid i praktiken, men det är ingen anledning att slappna av helt. När den svenska lagen väl är på plats kan tidsramarna för att vara redo bli korta, säger Marie Jernkrok, ansvarig partner för löneoutsourcing på BDO.

Så vad bör företag göra under tiden? Enligt Marie Jernkrok är arbetsvärdering, det vill säga att kartlägga och strukturera hur olika roller värderas lönemässigt, ett bra ställe att börja.

– Många ser fortfarande det här som något som ligger långt fram. Men de som börjar redan nu, till exempel med arbetsvärdering, kommer ha ett rejält försprång när kraven blir verklighet, avslutar hon.