Kassaflödet – från rapport till kraftfullt styrverktyg

I takt med att den ekonomiska omvärlden blivit mer föränderlig har behovet av att förstå företagens kassaflöden och likviditet blivit allt viktigare.

Även om mindre företag inte är skyldiga att upprätta en kassaflödesanalys, kan det ändå vara av intresse för mindre företag att upprätta en frivillig kassaflödesanalys. Antingen för att inkludera i årsredovisningen eller för att nyttja som styrinstrument.

Till följd av det ekonomiska och instabila läget som nu råder är det inte ovanligt att banker, investerare och andra intressenter i allt högre grad fokuserar på bolagets faktiska betalningsförmåga, snarare än enbart företagets redovisade resultatet. Den enkla förklaringen är att: resultaträkningen visar vad bolaget har tjänat under året medan kassaflödet visar vilka in- och utbetalningsströmmar ett bolag faktiskt har haft. Detta är en väsentlig skillnad, då ett bolag kan redovisa stabila vinster över tid eller till och med starka vinster, men ändå ha återkommande likviditetsutmaningar. Förklaringen till detta finns ofta i periodiseringar, investeringar och finansieringsströmmar, dvs transaktioner/poster som inte alltid fångas fullt ut i resultat eller balansräkning. Det är först när dessa delar analyseras tillsammans som en helhetsbild av bolagets finansiella position framträder.

Vad en kassaflödesanalys faktiskt visar

En kassaflödesanalys kan blir ett viktigt komplement till bolagets övriga räkningar eftersom den:

tydliggör kassagenerering i bolagets löpande verksamhet, dvs den visar bolagets faktiska operativa kassaflöden
synliggör kapitalbindningen i rörelsekapitalet, dvs hur lager, kundfordringar, leverantörsskulder samt övriga fordringar/skulder påverkar likviditeten
visar vilka investeringar som genomförs och hur dessa investeringar finansieras, dvs genom intern finansiering eller utifall extern finansiering måste erhållas
klargör beroendet av extern finansiering vilket är särskilt relevant i en marknad som präglas av högre räntor samt mer selektiva långivare.

Det är många gånger först när dessa delar analyseras tillsammans som en helhetsbild av bolagets finansiella situation framträder. Kassaflödesanalyser kan användas som ett verktyg för företagsledningens förståelse och styrning av verksamheten och inte bara för rapportering.

Historiskt har fokus legat på hur kassaflödesanalysen ska upprättas. Idag har fokus förskjutits till den mer värdeskapande frågan: hur används den?

Bolag som arbetar aktivt med sitt kassaflöde använder analysen som ett praktiskt styrverktyg. Den ligger till grund för uppföljning av operativ effektivitet, exempelvis kopplat till lagerbindning och kundfordringar, men även för att skapa bättre beslutsunderlag inför investeringar, expansion och finansieringsbeslut. Framför allt tydliggörs effekten av poster som annars kan vara svåra att överblicka.

Är det värt arbetet för mindre bolag?

I många fall – ja. Särskilt för bolag i tillväxt, med hög investeringstakt eller beroende av extern finansiering så kan kassaflödesanalysen ge ökad kontroll och förbättrad styrning av verksamheten. Att frivilligt upprätta en kassaflödesanalys handlar idag i mindre utsträckning om regelverk – och i betydligt högre grad om insikt. I en omvärld där likviditet och finansieringsmöjligheter blivit en alltmer avgörande faktor så har kassaflödet gått från att vara ett ”nice to have” till ett verktyg för kontroll och styrning av verksamheten och möjliggör för bolag att agera och växa men framför allt att undvika att fatta rätt beslut på fel grund.