Forskningsavdrag för techbolag – varför många företag missar avdrag eller får problem i efterhand

Många techbolag bedriver utvecklingsarbete som potentiellt omfattas av forskningsavdraget. Samtidigt upplever många företag stor osäkerhet kring vilka projekt som faktiskt kvalificerar sig, vilken dokumentation som krävs och hur Skatteverket bedömer avdraget i praktiken.
För vissa företag leder osäkerheten till att man helt avstår från att göra avdrag. För andra kan det istället innebära omfattande granskningar och återkrav flera år senare. Samtidigt pågår nu både rättsutveckling och lagstiftningsarbete som kan förändra förutsättningarna framåt.

– Vi ser att många techbolag har utvecklingsarbete som sannolikt skulle kunna omfattas av forskningsavdraget, men att osäkerheten kring dokumentation och Skatteverkets bedömningar gör att företag antingen avstår eller tar betydande risker utan att vara medvetna om det, säger Andreas Blomstrand skatterådgivare och partner på BDO samt representant i BDO Global Centre of Excellence för RnD.

För techbolag där produktutveckling, teknisk innovation och specialistkompetens är centrala delar av verksamheten kan forskningsavdraget innebära betydande kostnadsbesparingar. Men för att minska riskerna krävs ofta både rätt struktur och rätt dokumentation redan från början.

 

 

Vad är forskningsavdraget?

Forskningsavdraget är ett skatteincitament som syftar till att stimulera investeringar i forskning och utveckling (FoU) i Sverige. Avdraget innebär att företag kan minska sina arbetsgivaravgifter för anställda som arbetar med forskning eller utveckling.

Reglerna infördes 2014 med ambitionen att stärka innovation och konkurrenskraft, särskilt för mindre och medelstora företag med begränsade resurser att finansiera FoU-investeringar. Sedan dess har regelverket successivt byggts ut och taket för avdraget höjts flera gånger.

I dag kan avdraget uppgå till betydande belopp för företag med omfattande utvecklingsverksamhet. För techbolag med produktutveckling, SaaS-plattformar, AI-lösningar eller avancerad systemutveckling kan det därför få stor ekonomisk effekt.

 

Många techbolag är osäkra på om deras utvecklingsarbete omfattas

En av de vanligaste utmaningarna är att avgöra vad som faktiskt räknas som forskning och utveckling enligt regelverket. I praktiken uppstår ofta frågor om utvecklingsarbetet:
  • innebär verklig teknisk osäkerhet, eller bygger på kända lösningar
  • leder till ny eller väsentligt förbättrad teknisk kunskap
  • är systematiskt och målinriktat, eller utgör löpande utveckling och förbättring
  • går utöver rutinmässig vidareutveckling av befintliga produkter och plattformar

Många företag utgår från att forskningsavdrag främst gäller traditionell forskning eller arbete i laboratoriemiljöer. Samtidigt har flera techbolag verksamhet som i praktiken innehåller avancerat utvecklingsarbete med teknisk höjd, utan att det alltid dokumenteras eller struktureras på ett sätt som motsvarar Skatteverkets krav.

Osäkerheten förstärks av att regelverket länge uppfattats som svårtillämpat och att rättsläget fortfarande är under utveckling.

– En central utmaning är att regelverket i praktiken ofta bedömts utifrån ett synsätt som ligger närmare akademisk forskning än modern produktutveckling i techbolag, menar Oskar Persson, skatterådgivare på BDO och publicerad skribent gällande forskningsavdraget.

Skatterådgivare som gör det svåra enkelt

Våra skatterådgivare hjälper till att skapa trygghet i komplexa frågor och stöttar verksamheter i allt från löpande skattehantering till strategiska beslut i förändring och tillväxt.

MER OM SKATTERÅDGIVNING

Därför uppstår problem i efterhand

Forskningsavdraget redovisas löpande i arbetsgivardeklarationen varje månad och Skatteverket fattar initialt automatiska beslut baserat på de uppgifter företaget lämnar. Den faktiska granskningen sker däremot ofta långt senare. Då kan flera år och många redovisningsperioder granskas samtidigt.

Om Skatteverket bedömer att villkoren inte varit uppfyllda kan företaget behöva återbetala tidigare medgivna avdrag. För mindre och växande bolag kan det innebära betydande ekonomiska konsekvenser. I många fall handlar problemen inte om att företaget saknar tekniskt kvalificerat arbete, utan om att:

  • dokumentationen bedöms som otillräcklig: arbetstiden inte kan visas tillräckligt tydligt, projekten beskrivs för övergripande 
  • utvecklingsarbetet inte anses uppfylla definitionerna i lagstiftningen 

Det har också funnits stor osäkerhet kring vilken nivå av dokumentation som faktiskt krävs. Skatteverkets vägledning är relativt generell och det finns ingen  vägledande praxis från högsta instans.


Dokumentationskraven har blivit en central riskfråga

 I samband med granskningar begär Skatteverket ofta omfattande underlag för att bedöma om arbetet uppfyller kriterierna för forskningsavdrag. Exempel på dokumentation kan vara:

  • tidrapporter 
  • projektbeskrivningar 
  • planeringsunderlag 
  • teknisk dokumentation 
  • forskningsrapporter 
  • bemanningsunderlag 

För många techbolag kan detta bli en utmaning eftersom utvecklingsarbete ofta bedrivs i sprintar och förändras över tid. Arbetet dokumenteras inte alltid med skattegranskningar i åtanke.

Särskilt mindre företag saknar ofta interna skattefunktioner eller etablerade processer för att löpande strukturera underlag kring FoU-arbetet. Samtidigt har Skatteverkets tillämpning under senare år uppfattats som  restriktiv, vilket bidragit till osäkerhet kring vilka krav som gäller i praktiken.

– Många utvecklingsprojekt bedrivs i sprintar och nära verksamheten. Det gör att dokumentationen sällan är utformad för att i efterhand granskas ur ett skatterättsligt perspektiv, fortsätter Oskar Persson.


Nya förslag kan förändra reglerna från 2027

 Under 2025 presenterades även en statlig utredning med flera förslag som syftar till att förenkla reglerna för forskningsavdrag. Förslagen har skickats på remiss och kan träda i kraft som tidigast i början av 2027. Utredningen föreslår bland annat:

  • förenklade definitioner av forskning och utveckling 
  • slopat krav på att utvecklingsarbete måste bygga på forskningsresultat 
  • slopat krav på minst 15 timmars FoU-arbete per månad 
  • bredare möjligheter för utvecklingsarbete att omfattas 
  • minskad administrativ börda för företag 

För techbranschen kan det bli särskilt relevant eftersom många moderna utvecklingsprojekt passar dåligt in i dagens relativt snäva definitioner av FoU. Förslagen syftar i större utsträckning till att spegla hur utvecklingsarbete faktiskt bedrivs i näringslivet.

– De föreslagna förändringarna kan innebära att fler typer av utvecklingsarbete omfattas av reglerna framöver, särskilt inom techbranschen. Samtidigt återstår frågor kring hur Skatteverket kommer att tillämpa de nya definitionerna i praktiken, berättar Hanna Andersson skatterådgivare och Senior Manager på BDO.


Förslag om helt nya FoU-incitament från 2027

 Ytterligare en statlig utredning har också presenterat förslag om nya skatteincitament kopplade till FoU-personal. Två alternativa modeller diskuteras:

  • ett förhöjt skattemässigt kostnadsavdrag 
  • en återbetalningsbar skattereduktion 

Syftet är att skapa starkare incitament för investeringar i forskning och utveckling i Sverige.

Särskilt startups och tillväxtbolag kan påverkas om reglerna förändras då ett återbetalningsbart system exempelvis skulle kunna ge större likviditetseffekt även för bolag som ännu inte är lönsamma.


Vad bör techbolag göra redan nu?

 Trots att regelverket kan komma att förändras är dokumentation och struktur fortsatt avgörande för företag som vill använda forskningsavdraget. För techbolag kan det vara viktigt att:

  1. identifiera vilka projekt som potentiellt omfattas 
  2. beskriv arbetet tydligt med fokus på att visa att kraven uppfylls
  3. dokumentera tekniska problem och lösningar löpande 
  4. skapa rutiner för tidredovisning och projektuppföljning 
  5. göra en tidig bedömning av riskområden 

Många företag fokuserar främst på den tekniska utvecklingen och lägger mindre vikt vid hur arbetet senare ska kunna förklaras i en skatterättslig kontext. Det är ofta först vid en granskning som bristerna blir tydliga.

– Det viktigaste för många företag är inte bara att förstå om arbetet kan omfattas av forskningsavdraget, utan att kunna visa det på ett strukturerat sätt flera år senare, betonar Andreas Blomstrand.

Samtidigt tyder både rättsutvecklingen och de nya lagförslagen på att det finns en ambition att göra reglerna mer anpassade till hur forskning och utveckling faktiskt bedrivs i moderna företag.


Forskningsavdraget blir allt viktigare för innovationsdrivna bolag

För företag inom tech och digital utveckling kan forskningsavdraget vara ett viktigt verktyg för att minska kostnader och möjliggöra fortsatta investeringar i innovation, men regelverket är fortfarande komplext, och utvecklas löpande genom både praxis och nya lagförslag. För företag som arbetar med avancerad utveckling blir det därför allt viktigare att inte bara förstå de tekniska projekten, utan också hur de bör dokumenteras och bedömas ur ett skatteperspektiv.

Samtidigt kan de förändringar som nu diskuteras innebära att fler techbolag framöver får bättre möjligheter att använda forskningsavdraget på ett mer förutsebart sätt.

Läs också

Erfarenhet från olika branscher