Föreslagna nya ränteavdragsregler – så kan företag redan nu förbereda sig

Bakgrunden är att reglerna infördes som en del av EU:s skatteflyktsdirektiv (ATAD), med syfte att förhindra aggressiv skatteplanering, men de har visat sig svårnavigerade för många företag.

Utredningen föreslog därför flera justeringar för att förenkla regelverket, förbättra förutsebarheten och stärka konkurrenskraften. Efter brett stöd från remissinstanserna har regeringen lämnat över en lagrådsremiss för vidare beredning, med målet att öka rättssäkerheten, förenkla hanteringen och säkerställa att regelverket är förenligt med EU:s direktiv mot skatteundandragande.

Utredningen innehåller även förslag till ändringar i de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, men här fokuserar vi på huvudreglerna. Vi sammanfattar de mest centrala förändringarna, jämför dem med dagens bestämmelser och ger råd om hur ditt företag kan förbereda sig inför en eventuell lagändring.

 

Höjd beloppsgräns i förenklingsregeln – från 5 till 25 mkr

En av de mest påtagliga ändringarna gäller den så kallade förenklingsregeln för ränteavdrag. Idag får företag göra avdrag för ett negativt räntenetto (netto av räntekostnader minus ränteintäkter) upp till 5 miljoner kronor per år utan att tillämpa huvudregeln (EBITDA-regeln). Utredningen föreslår att denna gräns höjs till 25 miljoner kronor. Det betyder att betydligt fler företag, särskilt mindre och medelstora, skulle kunna dra av alla sina räntekostnader utan att behöva göra den mer komplicerade EBITDA-beräkningen. Syftet är att minska administrativa kostnader och förenkla både för företag och Skatteverket.

 

Gemensam beräkning inom koncernen – beräkningsenhet

En stor nyhet i förslaget är att ränteavdragsutrymmet ska kunna beräknas gemensamt för en hel koncern (för de bolag som kan ge koncernbidrag sinsemellan). Enligt dagens regler görs denna beräkning separat för varje enskilt bolag, vilket innebär att ränteintäkter i ett bolag inte kan kvittas mot räntekostnader i ett annat. Det finns dock idag en särskild regel att förtag med positivt räntenetto kan, om koncernbidragsrätt finns, kan göra avdrag för negativt räntenetto i annat företag. Det kan leda till att ett bolag beskattas fullt ut för sina ränteintäkter medan ett systerbolag nekas avdrag för motsvarande räntekostnader.

Utredningen föreslår nu att företag som ingår i en sådan intressegemenskap bildar en ”beräkningsenhet”, inom vilken man räknar fram ett gemensamt räntenetto och ett gemensamt avdragsutrymme. Praktiskt innebär det att positiva räntenetton i vissa koncernbolag kan kvittas mot negativa räntenetton i andra bolag, innan man prövar avdragsbegränsningen. Detta minskar risken för både över- och underbeskattning inom en koncern och ökar neutraliteten, idag kan ett koncernbolag med överskottslikviditet beskattas för sina ränteintäkter samtidigt som ett systerbolag nekas avdrag för räntekostnader, vilket inte alltid är rimligt.
 

Viktigt att känna till

Varje bolag kommer fortfarande att lämna egen deklaration och beskattas för sin vinst var för sig, men ränteavdraget samordnas inom beräkningsenheten. Förslaget innebär att företagen själva behöver samordna ränteberäkningarna inom koncernen – något som kräver intern planering och kommunikation. Det kan bli nödvändigt att centralt koordinera koncernens ränteavdrag framöver.

En begränsning är att handelsbolag och kommanditbolag inte ingår i beräkningsenheten, vilket en del remissinstanser varit kritiska mot. Troligen behöver dessa företagsformer hanteras med andra lösningar framöver, men i nuläget omfattas de inte av de föreslagna lättnaderna.
 

Slopad tidsgräns för sparat räntenetto – evig rullning

En mycket välkommen förändring är att företag föreslås få obegränsad tid att utnyttja kvarstående negativa räntenetton – det vill säga ej avdragna räntekostnader som sparats från tidigare år. I dagens regler får negativa räntenetton endast sparas i högst sex år – en tidsbegränsning som kan slå hårt mot kapitalintensiva företag med långa investeringscykler.

Utredningen föreslog, och lagrådsremissen bekräftar, att denna gräns slopas helt. Varje års negativa räntenetto ska enligt förslaget fastställas i samband med att slutlig skatt beslutas, och därefter får det rullas vidare utan tidsgräns. Det handlar om att öka rättssäkerheten och förutsebarheten - ett företag ska inte förlora ett avdrag bara för att det tog mer än sex år att nå tillräcklig vinst för att utnyttja det.

Faktum är att även befintliga sparade räntenetton från åren 2019–2025 föreslås omfattas av den nya ordningen, så att inget går förlorat vid övergången till det nya systemet. Det föreslås nu att denna tidsgräns slopas helt – en linje som även upprätthålls i lagrådsremissen. Tidigare års negativa räntenetton ska kunna sparas och utnyttjas tills de faktiskt kan dras av. Det innebär att företag som ännu inte kunnat göra avdrag får större trygghet i att framtida avdrag fortfarande är möjliga. Förslaget innebär t.ex. att det redan 2026 kan vara möjligt att få avdrag för hela det kvarstående räntenettot inom ramen för den höjda gränsen enligt förenklingsregeln.

Viktigt att känna till

En sak utredningen inte ändrar är regeln att sparade negativa räntenetton faller bort helt om företaget med underskottet köps upp och någon får ett bestämmande inflytande över bolaget vilket kan jämföras med reglerna för underskottsavdrag vid ägarförändring. Denna begränsning, ofta kallat att räntenetton faller bort, ska fortsätta gälla. Det betyder att om du planerar att ta in en ny majoritetsägare eller sälja bolaget, kommer gamla outnyttjade ränteavdrag fortfarande gå förlorade.

 

Så kan ditt företag förbereda sig

Förslagen i SOU 2024:37 är i skrivande stund endast förslag. Efter att remissinstanserna i stort ställt sig bakom förslagen i SOU 2024:37 har regeringen i maj 2025 överlämnat en lagrådsremiss till Lagrådet för fortsatt beredning. Förslagen är därmed inne i den formella lagstiftningsprocessen.

Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas från och med det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025. Som företagare kan du redan nu vidta vissa åtgärder för att ligga steget före:

• Håll dig informerad

Följ lagstiftningsprocessen noga. Ändringarna är omfattande och kan komma att justeras ytterligare innan de blir lag. Håll dig uppdaterad genom att följa våra artiklar på bdo.se och håll koll på nyheter ifrån Skatteverket.

• Fundera över påverkan på ditt företag 

Gå igenom företagets räntekostnader och lånestruktur. Ligger ni under det nya tröskelbeloppet 25 mkr i negativt räntenetto? I så fall kan ni räkna med förenklat avdrag framöver, och kanske minska resurserna ni lägger på EBITDA-kalkyler och dokumentation.

Om ni är en koncern, fundera på hur gemensam beräkning skulle slå: vilka bolag har ränteöverskott respektive underskott?

• Inventera sparade räntenetton

Har ni ej avdragna räntekostnader från 2019 och framåt som riskerar att falla bort under 6-årsregeln? I så fall ger förslaget hopp – de kan bli användbara igen om lagen ändras. Säkerställ att ni har dokumentation i deklarationerna av era kvarstående negativa räntenetton, så att de enkelt kan fastställas och rullas vidare när nya regler träder i kraft.

• Har ditt företag tillämpat förenklingsregeln de senaste sex åren och därmed gått miste om avdrag för räntekostnader som översteg 5 miljoner kronor?

Misströsta inte, det finns fortfarande möjlighet att rätta till detta. Du kan i år (2025) begära omprövning från 2019 och framåt och i stället tillämpa EBITDA-regeln för respektive år. På så vis kan du bygga upp ett kvarstående negativt räntenetto som, enligt förslagen i SOU 2024:37, inte bara kan sparas utan tidsbegränsning, utan även dras av direkt under kommande år om det ryms inom det föreslagna förhöjda avdragsutrymmet på 25 miljoner kronor enligt förenklingsregeln. Det här kan ge betydande skattemässiga fördelar, särskilt om reglerna träder i kraft i enlighet med förslaget. Räntan på den eventuellt tillkommande skatten för de år omprövningen begärs bör som vanligt beaktas om man överväger detta alternativ.

• Överväg safe harbor för koncernen

Med 25 mkr i förenklingsregeln kan många koncerner välja att helt enkelt använda denna istället för EBITDA-regeln, för att spara administration. Räkna på era koncernbolags samlade räntenetton. Om summan varje år brukar understiga 25 mkr (efter intern kvittning), kan det vara fördelaktigt att planera för att tillämpa förenklingsregeln framöver.

 

BDO:s skatterådgivare kommenterar

Som företagare kan du förvänta dig enklare och mer generösa ränteavdragsregler om förslagen antas. Sverige skulle därmed närma sig många andra EU-länders praxis och eliminera vissa konkurrensnackdelar som funnits med de stränga 2019-reglerna.

Samtidigt kvarstår syftet att motverka rent skattebetingade upplägg, det är alltså klokt att även framöver utforma finansieringen utifrån affärsmässiga grunder. Ta gärna hjälp av BDO:s skatterådgivare för att diskutera effekterna av de nya reglerna på just din verksamhet. På så vis står ditt företag redo att dra nytta av förändringarna, i fall att de träder i kraft. 

Förbered er i god tid, men fortsätt följa gällande regler tills vidare, 2026 är runt hörnet, men än så länge gäller dagens regelverk. Med rätt planering kan övergången bli smidig och kanske till och med förbättra ert företags resultat efter skatt.