Utredning föreslår nytt skatteincitament för Forskning och Utveckling baserat på personalkostnader

Utredningen föreslår att förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

 

Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag i denna del var att ta fram förslag över ett nytt incitament för FoU som ska vara enkelt att tillämpa och föra in i den nuvarande lagstiftningen, samtidigt som det måste vara förenligt med EU-rätten och kunna kontrolleras effektivt. En viktig designprincip är därför att incitamentet kopplas till redan etablerade definitioner av FoU och arbetstid. Båda alternativen bygger på att FoU definieras enligt de existerande definitionerna som redan används för forskningsavdrag och att arbetets omfattning bedöms enligt samma lag, med prövning per kalendermånad. Utredningen bedömer även att underlaget, av EU-rättsliga skäl, bör avgränsas till arbete som utförs inom EES.

 

Utredningens två alternativa förslag

1) Förhöjt kostnadsavdrag

Förslag 1 innebär att företag i sin inkomstdeklaration får göra ett extra avdrag utöver ordinarie avdrag för personalkostnader hänförliga till FoU-personal. Underlaget föreslås bestå av löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som arbetar med FoU, under förutsättning att arbetet utförs inom EES och uppfyller FoU-/arbetstidskraven i lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Prövningen av arbetstidsvillkoret ska ske månad för månad, vilket innebär att underlaget endast kan omfatta de månader där villkoren är uppfyllda.

Själva lättnaden föreslås vara ett förhöjt kostnadsavdrag om 200 procent av underlaget (dvs. ett ytterligare avdrag), vilket innebär en total avdragsrätt om 300 procent av de aktuella lönekostnaderna. För bolag som betalar bolagsskatt motsvarar detta enligt utredningen en skattelättnad om cirka 41,2 procent av bolagets lönekostnader. 

Avdraget föreslås vara frivilligt och begäras i inkomstdeklarationen. Utredningen lyfter samtidigt att frivillighet kan vara praktiskt viktig, bl.a. eftersom ett felaktigt avdragsyrkande kan medföra skattetillägg och eftersom andra regelsystem (t.ex. tilläggsskatt) i vissa fall kan påverka nettoeffekten.

 

2) Återbetalningsbar skattereduktion (“refundable tax credit”)

Förslag 2 innebär i stället en skattereduktion beräknad på samma typ av underlag: beskattningsårets kostnader för löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar till personer som arbetar med FoU, där arbetet ska vara utfört inom EES och uppfylla FoU-/arbetstidskraven, med bedömning per kalendermånad. Skattereduktionen föreslås uppgå till 20 procent av underlaget.

Skattereduktionen ska göras sist i avräkningsordningen och räknas av mot inkomstskatt och vissa andra skatter. Om reduktionen inte kan utnyttjas fullt ut ska resterande belopp fastställas som ett skattetillgodohavande i beslutet om slutlig skatt och hanteras inom skattekontosystemet. Detta innebär att företag som gör en större skattereduktion än vad de har skatter kommer att få resterande reduktion återbetald till sig. Både själva skattereduktionen och skattetillgodohavandet föreslås vara skattefria.

 

Praktiska skillnader mellan alternativen

• Resultat vs. likviditet: Ett förhöjt kostnadsavdrag (alternativ 1) ger normalt ingen omedelbar effekt för företag med underskott (effekten realiseras när underskott kan utnyttjas). Den återbetalningsbara skattereduktionen (alternativ 2) är konstruerad för att kunna ge effekt även när reduktionen inte kan avräknas fullt ut samma år.
• Storlek på incitamentet (grundnivå):
  • Alternativ 1: extra avdrag 200 % av underlaget (totalt 300 % avdrag).
  • Alternativ 2: skattereduktion 20 % av underlaget.
• Kontrollprofil: Alternativ 1 hanteras i huvudsak inom ordinarie deklarations- och kontrollram. Alternativ 2 kräver mer förfaranderegler (avräkningsordning, fastställande av skattetillgodohavande, hantering på skattekonto och möjlighet att spärra utbetalning).
• Interaktion med andra regelsystem: Alternativ 1 kan påverka t.ex. underskottsnivåer och i vissa fall ränteavdragsbegränsningar genom lägre beskattningsresultat. Alternativ 2 påverkar i stället främst slutlig skatt/skattekonto (och kan vara relevant i t.ex. Pillar 2-bedömningar via hur krediter/återbetalningar klassificeras).

 

Våra synpunkter på de två skatteincitamenten

Vi ser i grunden positivt på att utredningen presenterar två nya skatteincitament som tar sikte på företagens faktiska kostnader för FoU-personal. Ambitionen att öka investeringarna i forskning och utveckling genom ett mer träffsäkert och skalbart incitament är välmotiverad, och båda alternativen kan – rätt utformade – få en tydlig styrande effekt. Samtidigt är det avgörande att utformningen inte bara blir generös på papperet, utan också praktiskt möjlig att tillämpa utan orimliga dokumentationskrav och osäkerhet i bedömningen. 

En ytterligare effekt är att detta kan innebära ett utvidgat incitament jämfört med dagens regler om forskningsavdrag som hanteras genom nedsättning på svenska socialavgifter eftersom avdrags-/ reduktionsunderlaget beräknas på personal som är verksamma inom EES. 

Alternativ 1 (förhöjt kostnadsavdrag) framstår som särskilt attraktivt för större och etablerade bolag. Modellen är relativt lätt att integrera i det befintliga skattesystemet och innebär, givet avdragsnivån, en mycket betydande skattelättnad för företag som faktiskt har ett beskattningsbart resultat att kvitta mot. Samtidigt ligger dess främsta begränsning i att den, precis som andra avdragsbaserade incitament, inte hjälper förlustbolag i samma utsträckning. Startups och tillväxtbolag som ofta befinner sig i uppbyggnadsfas med underskott får då främst en ”framtida” effekt genom ökade underskottsavdrag, vilket kan vara mindre värdefullt ur ett likviditetsperspektiv. När företaget börjar generera skattepliktiga intäkter har ägandet ofta hunnit ändrats  och den nya förvärvaren kommer sannolikt inte få ta del av avdraget alls eller endast i begränsad omfattning eftersom underskotten då kan ha spärrats enligt reglerna om förvärv av bolag med underskott.

Alternativ 2 (återbetalningsbar skattereduktion) är däremot tydligt mer fördelaktigt för startups och andra bolag som ännu inte är lönsamma, eftersom incitamentet kan ge effekt även när reduktionen inte kan avräknas fullt ut samma år. Denna styrka kommer dock med en baksida: modellen kräver fler förändringar i det gällande systemet och ett mer omfattande förfarande kring avräkning, fastställande och utbetalning. Eftersom alternativ 2 innebär en möjlighet till återbetalning av skattemedel ökar också riskexponeringen för fel och missbruk. 

Om något av alternativen blir verklighet är det inte osannolikt att Skatteverket organiserar kontrollen olika beroende på vilket alternativ som införs. Det ligger nära till hands att utbetalningar av skattemedel enligt alternativ 2 kommer att bli föremål för en mer direkt kontroll, medan avdrag enligt alternativ 1 som inte medför några omedelbara skattefördelar kontrolleras långt i efterhand. Mot bakgrund av Skatteverkets restriktiva tillämpning av det nuvarande forskningsavdraget kan alternativ 2 eventuellt innebära mindre risk för obehagliga överraskningar långt i efterhand.  

Slutligen vill vi understryka att båda alternativen i praktiken är beroende av att de nuvarande definitionerna och kraven som incitamentet bygger på ses över. Som flertalet företag framhållit i utredningen är det svårt att få kostnaderna godkända vid en eventuell granskning av Skatteverket. Vidare finns ett uttalat missnöje med Skatteverkets tillämpning av regelverket som inte anses förutsebart. Detta gäller i synnerhet i fråga om definitionen av FoU.

Om FoU-begreppet, arbetstidskraven och den periodiserade prövningen lämnas oförändrade riskerar även ett nytt incitament att dras med samma svårtillämplighet som dagens forskningsavdrag, vilket i sin tur kan begränsa reformens faktiska genomslag. Det är därför fortsatt viktigt för företag med FoU-personal att samla på sig omfattande underlag innan man begär avdrag, även för de nya föreslagna incitamenten. 

• Läs mer om forskningsavdrag och vilka underlag som kan komma att vara relevanta här: Forskningsavdrag svåra att hantera för mindre företag – beviskraven sänks genom ny praxis