Skattetillägg kan undanröjas vid bristfällig utredning enligt ny praxis från Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 2284–24, meddelad den 2 oktober 2025

Bakgrund

Bolaget BWT gjorde i sin deklaration dubbelt avdrag för lämnat koncernbidrag, både i resultaträkningen och som skattemässig justering. Efter fråga från Skatteverket inkom bolaget med rättad deklaration där avdraget endast gjordes en gång. Skatteverket ansåg att oriktig uppgift lämnats och tog ut skattetillägg. Bolaget invände att samma belopp stod både i ruta 3.19 och ruta 4.4 a samt att detta borde upptäckts vid en normal granskning. Vidare gjordes gällande att bolaget missförstått hur bilagan skulle fyllas i vilket lett till att avdraget gjorts två gånger. Bolaget ansåg att det var oproportionerligt att ett skattetillägg på 2 000 000 kronor påfördes.

Förvaltningsrätten ansåg inte att det fanns skäl för att göra någon annan bedömning än den Skatteverket gjort. Inte heller kammarrätten ansåg att bolagets invändningar och vad som framgick av utredningen ledde till att det skulle göras någon annan bedömning än vad underinstanserna gjort. Båda domstolarnas motiveringar är mycket kortfattade och det framgår inte hur de bedömt de omständigheter och invändningar som åberopats av bolaget.

 

Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen började med att konstatera att Skatteverket har en lagstadgad skyldighet att se till att ett ärende blir tillräckligt utrett. Därefter uttalades att otydliga eller motstridiga uppgifter i en deklaration kan göra att Skatteverket blir ansvarigt att utreda ärendet.

Domstolen gick därefter över till att undersöka hur koncernbidragen redovisats och vad det finns för civilrättsliga regler om redovisning av koncernbidrag. Genomgången av reglerna visade enligt domstolen att det fanns skäl som talade både för och emot att Skatteverkets utredningsansvar borde ha aktualiserats. Den omständigheten att samma belopp hade angetts på de två ställen i deklarationen som handlar om lämnade koncernbidrag samt att samma belopp även angetts under skulder till bl.a. koncernföretag talade dock för att uppgifterna i inkomstdeklarationen avsåg ett och samma koncernbidrag. Domstolen ansåg att det därför framstod som närmast uteslutet att uppgifterna skulle ha godtagits av Skatteverket utan närmare utredning. Det saknades därför förutsättningar för att påföra skattetillägg.

 

Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 7304–24, meddelad den 2 oktober 2025

Bakgrund

Bolaget LMS redovisade i inkomstdeklarationen en nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar i räkenskapsschemat med drygt 12 MKR. Skatteverket kunde inte se att den bokförda nedskrivningen återförts i de skattemässiga justeringarna och inledde en utredning. Bolaget medgav felet och förklarade att det uppstått i samband med att bolaget bytte program som hanterade skatten. Skatteverket konstaterade att nedskrivningen av den finansiella tillgången under innehavstiden inte var en definitiv förlust och att den därför inte var avdragsgill. Bolaget ansågs därmed ha lämnat en oriktig uppgift och skattetillägg påfördes. Bolaget invände att det tydligt framgick av räkenskapsschemat att nedskrivningen inte var avdragsgill.

Bolaget överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm men domstolen ansåg inte att det framstod som uteslutet att nedskrivningen hade kunnat vara avdragsgill och därmed kunnat godtas av Skatteverket utan utredning. Bolaget ansågs därmed ha lämnat en oriktig uppgift varför det fanns grund för att påföra skattetillägg. Förvaltningsrätten ansåg inte att någon befrielsegrund var tillämplig eller att det var oproportionerligt att påföra skattetillägget. Kammarrätten i Stockholm instämde i förvaltningsrättens bedömning.

 

Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen inledde med att klargöra att Skatteverket inom ramen för prövningen av skattetillägg först ska se till att ett ärende blir tillräckligt utrett. Vid otydliga eller motstridiga uppgifter kan utredningsansvaret bli aktuellt. Vidare påtalades att det enligt praxis inte finns förutsättningar att påföra skattetillägg om det framstår som närmast uteslutet att en uppgift skulle godtas av Skatteverket utan närmare utredning.

Av uppgifterna i deklarationen ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det gick att dra slutsatsen att de nedskrivna tillgångarna med största sannolikhet utgjordes av näringsbetingade andelar. Eftersom en nedskrivning av eller förlust på sådana andelar inte är avdragsgill borde Skatteverkets utredningsansvar aktualiserats.

Därefter konstaterades att det kunde finnas andra omständigheter som förklarade varför det fanns en avdragsgill förlust, exempelvis om bolaget tidigare haft en kortfristig placering i ett företag som försatts i konkurs. Detta skulle kunna tala för att uppgifterna skulle kunna godtas utan närmare utredning.

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att det således fanns skäl som talade både för och emot att Skatteverkets utredningsansvar borde ha aktualiserats. Men eftersom det fanns uppgifter som klart pekade mot att bolagets enda finansiella anläggningstillgångar utgjordes av näringsbetingade andelar och sannolikheten för att dessa utgör lager vid beskattningen är låg samt den omständigheten att rutan för återföring av ej avdragsgilla nedskrivningar var tom, ansågs skäl föreligga för att Skatteverket borde ha reagerat på uppgifterna i deklarationen.

Det ansågs därför som närmast uteslutet att uppgifterna skulle ha godtagits av Skatteverket utan närmare utredning. Det saknades därför förutsättningar för att påföra skattetillägg.

 

BDO:s kommentar

Skatteverket och underinstanserna brukar nästan mekaniskt konstatera att rekvisitet ”oriktig uppgift” är uppfyllt när det visat sig finnas en felaktig uppgift i deklarationen. Detta utan att ställning tas till övrig information i deklarationen. Genom de nya avgörandena från Högsta förvaltningsdomstolen klargörs dock att Skatteverket har ett betydligt mer omfattande utredningsansvar innan det kan bedömas om en ”oriktig uppgift” har lämnats.

I praktiken innebär det att Skatteverket kommer att behöva ta tydligare ställning till huruvida en felaktig uppgift i deklarationen är så pass avvikande, baserat på en helhetsbedömning av samtlig information som lämnats i deklarationen, att den inte skulle ha missats vid en normal granskning. Avgörandena medför att högre krav ställs på att Skatteverket tolkar samtliga uppgifter i deklarationen innan skattetillägg kan påföras.

Företag som påförts skattetillägg eller efterbeskattats i situationer där det lämnats otydliga eller motsägelsefulla uppgifter i deklarationerna bör utifrån den nya praxisen undersöka om fattade beslut ska omprövas eller överklagas. Som framgår av domarna kan det till exempel vara uppgifter i räkenskapsschemat som behöver bedömas i relation till de skattemässiga justeringar som gjorts i deklarationen.

BDO:s skatteexperter har lång erfarenhet av att bistå företag i skatteprocesser. Om ert företag behöver hjälp med att undersöka om ni felaktigt påförts skattetillägg eller efterbeskattats är ni välkomna att kontakta BDO för närmare rådgivning.