Råvaror, klimat och geopolitik – krafterna som ritar om företagens strategier
Råvaror, klimat och geopolitik – krafterna som ritar om företagens strategier
EU:s hållbarhetsregler har länge varit motorn bakom företagens ESG-arbete. Men när regelverk justeras och implementeringen drar ut på tiden sker ett skifte i näringslivet. I dag drivs utvecklingen i allt högre grad av andra faktorer. Från klimatrisker och geopolitik till kampen om råvaror.
Och det förändrar i grunden hur företag styr sina verksamheter.
– Allt fler företag inser att det här inte främst handlar om rapportering utan om affärsbeslut, säger Markus Håkansson, partner med ansvar för Sustainability Audit and Advisory Services på BDO.
Under flera år har ESG-frågor främst diskuterats i termer av rapportering och regelkrav. I dag flyttas perspektivet allt tydligare till affärsnytta.
När företag analyserar sina leverantörskedjor, investeringar och risker hamnar frågor om klimat, resurser och geopolitik allt oftare på ledningsgruppens bord.
– Vill man påverka beslut i ett företag behöver man kunna beskriva initiativen i samma termer som andra investeringar: vad kostar det, vilken risk minskar det och hur påverkar det ekonomin över tid, säger Markus Håkansson.
Geopolitiken ritar om värdekedjor
Krig, handelsspänningar och politisk osäkerhet har gjort leverantörskedjor till en strategisk fråga i styrelserummen.
Företag analyserar i dag i allt större utsträckning var produktion sker, vilka beroenden som finns och hur leveranser kan säkras över tid.
Resultatet är en tydlig trend mot regionalisering. Produktion flyttas närmare Europa och beroenden i globala leverantörskedjor ses över.
För många organisationer har arbetet med nya regelverk samtidigt gjort att de fått en helt annan överblick över sina värdekedjor – något som nu används strategiskt.
Klimatrisker flyttar in i balansräkningen
Klimatförändringar börjar också få mer direkta ekonomiska konsekvenser.
Extremväder, förändrade försäkringsvillkor och nya regler påverkar värdet på tillgångar och investeringar. I vissa regioner har försäkringsbolag redan dragit sig ur områden med hög klimatrelaterad risk.
Det gör att klimatanalyser i allt högre grad behandlas som en finansiell riskfråga.
– En investering kan framstå som billig i dag. Men om klimatrelaterade risker gör att den tappar värde om tjugo år kan det i praktiken vara ett dåligt affärsbeslut, säger Markus Håkansson.
Kampen om råvarorna
Tillgången till material blir samtidigt en allt viktigare strategisk fråga.
Från metaller till tekniska komponenter påverkar pris och tillgång företagens kostnader och leveransförmåga.
Det driver utvecklingen mot mer cirkulära affärsmodeller där företag försöker behålla kontrollen över materialflöden och resurser.
– I grunden handlar mycket av den här utvecklingen om resurser. Företag som har kontroll över sina materialflöden och sin värdekedja står starkare när konkurrensen om råvaror ökar, säger Markus Håkansson.
Kapitalet ställer nya krav
Samtidigt har investerare och banker börjat ställa mer detaljerade frågor om risker kopplade till klimat, resurser och leverantörskedjor.
För företag innebär det att data om utsläpp, materialflöden och riskhantering blir en del av dialogen med kapitalmarknaden.
Organisationer som kan visa hur dessa faktorer påverkar affärsstrategin har ofta lättare att attrahera kapital och finansiering.
Från rapportering till affärsbeslut
Den kanske största förändringen sker dock internt i företagen.Samtalen om klimat, resurser och risker handlar allt mindre om visioner och allt mer om investeringar, kassaflöden och konkurrenskraft.
– Hållbarhetsfrågor har länge betraktats som ett parallellt spår i organisationer. När de kopplas till affären blir de i stället en del av kärnverksamheten, säger Markus Håkansson.
I takt med det förändras också kraven på styrning och intern kontroll.
– För att hantera både risker och möjligheter krävs en mer strategisk och framåtblickande styrning. De företag som har kommit längst arbetar inte bara med att följa upp vad som redan hänt, utan med att förstå vad som kan påverka affären framåt, säger Markus Håkansson.
Det innebär ett skifte i hur företag fattar beslut.
– Frågan är inte längre hur det har gått att segla så här långt – utan vad som krävs för att inte köra på ett isberg.