Skatteverket har den 23 januari meddelat att EU-domstolen har slagit fast att det krävs att mellanmannen i en trepartstransaktion anger uppgiften ”omvänd betalningsskyldighet” i fakturan för att dennes transaktion ska vara undantagen skatteplikt. Villkoret är ett materiellt krav som mellanmannen endast kan uppfylla genom att i fakturan ange ”omvänd skattskyldighet”.
Skrivelsen har sin grund i en dom från EU-domstolen den 8 december 2022 (C-247/21). I domen uttalar EU-domstolen att eftersom det undantag som framgår av artiklarna 42 och 141 i mervärdesskattedirektivet är fakultativ, är det formkravet i artikel 226,11a i direktivet som gör det möjligt att säkerställa att den slutliga mottagaren av en leverans har kännedom om sina skattemässiga skyldigheter (p. 55). För att den slutliga förvärvaren ska ha utsetts till betalningsskyldig för mervärdesskatten, krävs det enligt artikel 226.11a i direktivet att den faktura som utfärdas ska innehålla uppgiften ”omvänd betalningsskyldighet”. Det är inte möjligt att i efterhand rätta fakturan genom att komplettera den (p. 62).
Skatteverket har i tidigare vägledning angett att vid undantag från skatteplikt ska fakturan innehålla en hänvisning till antingen 1) den relevanta bestämmelsen i mervärdesskattelagen, eller 2) den relevanta bestämmelsen i mervärdesskattedirektivet, eller 3) en annan uppgift om att omsättningen är undantagen från skatteplikt.
I praktiken har detta inneburit att många bolag utnyttjat alternativ 3 genom att på fakturan ange ”trepartshandel” eller ”triangulation” som hänvisning till varför ingen svensk moms har tagits ut på fakturan när bolaget varit mellanman i en trepartshandel. Mot bakgrund av ovanstående dom och Skatteverkets nya ställningstagande kan det konstateras att denna referens inte är tillräcklig för att uppfylla kravet för att flytta skattskyldigheten till den slutliga mottagaren. Referensen är ett materiellt krav för att få undanta transaktionen, och om det inte är uppfyllt ska transaktionen ses som förvärvad av mellanmannen och beskattas i det land där denne är momsregistrerad. Domstolen har också konstaterat att det inte är möjligt att rätta fakturorna i efterhand, vilket innebär att bolag som använt en felaktig referens, inte i efterhand kan skydda sig genom att rätta de felaktigt utställda fakturorna.
BDO:s kommentar
EU-domstolens avgörande visar på ett större fokus för bolag att uppfylla formalia-krav, och en restriktivare tolkning av möjligheten att rätta uppgifter i efterhand. I förlängningen är det inte ett långt steg att tänka sig att detta kommer kunna leda till ytterligare skärpningar vad gäller formalia-krav i andra situationer.
I dagsläget har Skatteverket inte uttalat sig kring huruvida de kommer att genomföra några retroaktiva skattemässiga justeringar om fakturareferensen är felaktig. Svenska bolag borde dock kunna argumentera för principen om berättigade förväntningar, i och med att Skatteverket både i ställningstaganden och tidigare accepterat andra uppgifter om att omsättningen är undantagen skatteplikt. Problemet är dock att EU-domen har direkt verkan i alla EU-länder, och det kan inte uteslutas att andra länder har en annan syn på om domen får retroaktiv verkan.
Vår rekommendation är att bolag som bedriver trepartshandel omgående ändrar sin fakturareferens för att uppfylla det materiella kravet när de är mellanman i en trepartshandel, och att bolag som är den slutliga köparen i en sådan transaktion inte heller accepterar fakturor utan rätt referens. Skatteverket borde också uttala sig om eventuella retroaktiva konsekvenser för bolag som i dagsläget har en risk att deras historiska transaktioner omklassificeras.
Har ni frågor eller vill veta mer, kontakta oss på BDO!
Registrera dig för att få senaste nytt från BDO
Please fill out the following form to access the download.