Nämnden för svensk redovisningstillsyn - Årsrapport 2025

Nämndens uppdrag

Nämnden för svensk redovisningstillsyn (Nämnden) granskar svenska noterade bolags finansiella rapportering. Granskningen utförs på delegation från Finansinspektionen inom ramen för den svenska självregleringen på aktiemarknaden.  Finansinspektionen har det yttersta ansvaret för tillsynen och befogenheter att ingripa vid överträdelser. Nämnden för svensk redovisningstillsyn ska verka för att börsbolagens rapportering håller en hög kvalitét och en god jämförbarhet både inom Sverige och Internationell.

 

Årsrapport 2025

Nämnden för svensk redovisningstillsyn har nu publicerat sin årsrapport för 2025, där man sammanfattar årets granskningar, avseende räkenskapsåret 2024, och lyfter de områden där svenska börsbolag fortsatt har utmaningar. Under 2025 fattade Nämnden 62 beslut, varav drygt hälften ledde till krav på förändringar i kommande rapportering. Den granskning som genomfördes byggde på ett risk- och rotationsbaserat urval av bolag.

De områden med flest iakttagelser/ lämnade ställningstaganden avseende den finansiella rapporteringen är följande: 

• Rörelsesegment (IFRS 8)
• Värdering till verkligt värde (IFRS 13)
• Nedskrivningar (IAS 36)
• Intäkter från avtal med kunder (IFRS 15)
• Alternativa nyckeltal (APM – vägledning från ESMA)

Utöver ställningstaganden relaterade till den finansiella rapporteringen har även Nämnden lämnat 4 ställningstaganden avseende hållbarhetsrapportering och så särskilt avseende rapportering enligt taxonomiförordningen och 4 ställningstaganden kring digital inrapportering av årsredovisningen i enlighet med ESEF (European Single Electronic Format). 

Nedanför sammanfattar vi några av de mer vanligt förekommande bristerna i företagens finansiella rapportering som Nämnden lyfter i sin rapport.

 

IFRS 8 – Segmentsredovisning – Upplysningar

Liksom tidigare år lyfter här Nämnden avsaknad av information om intäkter från externa kunder och vissa anläggningstillgångar fördelade per geografiska områden samt information om större kunder.

 

IFRS 13 – Verkligt värde – Upplysningar

Nämnden har under året granskat flera bolag med väsentliga tillgångar som värderas till verkligt värde. Dessa avser främst finansiella tillgångar såsom aktier och andra värdepapper, förvaltningsfastigheter samt skog och biologiska tillgångar. 

Nämnden har noterat att det förekommit brister i upplysningarna, framförallt avseende de tillgångar som värderas i nivå 3 i hierarkin för verkligt värde, där värderingen är baserad på icke observerbara indata. Här saknas i flera fall detaljerade och kvantitativa upplysningar om viktiga indata och beskrivning av värderingstekniker som använts vid värderingen. 

Vidare anser Nämnden att bolagen måste göra en relevant uppdelning av tillgångsposten i lämpliga klasser och presentera upplysningar per klass av tillgång. Uppdelning i delposter behövs vanligtvis för att informationen som lämnas ska ge användarna av de finansiella rapporterna meningsfull information. Lämpliga klasser ska bestämmas baserat på tillgångarnas karaktär, egenskaper och risker. 

För fastighetsbolag innebär detta till exempel att fastigheter bör delas upp utifrån typ av fastighet, som kontor, bostäder, logistik, samhällsfastigheter och så vidare, liksom en uppdelning i geografiska regioner. Likaså för skogstillgångar, där marknadsvärden skiljer sig åt väsentligt åt mellan olika regioner, så bör tillgångarna delas upp i ytterligare delposter. För aktieinnehav bör posten delas upp i exempelvis noterade samt icke-noterade innehav med eventuellt ytterligare uppdelning i branscher och/eller geografier. Enskilda väsentliga innehav i onoterade värdepapper kan behöva utgöra en ”egen klass” om riskerna skiljer sig väsentligen mot andra innehav. 

Nämnden har även gjort iakttagelser som berör känslighetsanalyserna. Upplysningar ska inkludera både en förklarande beskrivning av hur känslig värderingen är för förändringar i icke observerbara indata och upplysningar om de samband som finns mellan olika indata som använts, samt huruvida dessa samband leder till att förändringen får en högre eller lägre effekt på det verkliga värdet.

 

IAS 36 – Nedskrivningar

I årets granskning har Nämnden fokuserat på upplysningskrav avseende prognosarbetet och de viktiga antaganden som bolaget gjort för den kommande femårsperioden och som ligger till grund för det nyttjandevärde som beräknas för kassagenererande enheter. I ställningstaganden har Nämnden haft synpunkter på att företag inte förklarat för läsaren hur prognoserna förhåller sig till historiken. 

Nämnden har också noterat att bolag i vissa fall testat känsligheten i värderingen med allt för små procentsatser, trots att prognoserna byggt på antaganden om kraftiga förbättringar. Prognoser som bygger på markanta förändringar bör också avspeglas vid bedömning av vad som utgör rimligt möjliga förändringar av antaganden i känslighetsanalysen.

 

IFRS 15 – Intäkter från avtal med kunder

De ställningstaganden som lämnats har i likhet med tidigare år berört avsaknad av uppdelningar av intäkter i kategorier som beskriver hur karaktär, belopp, tidpunkt och osäkerhet beträffande intäkter och kassaflöden påverkas av ekonomiska faktorer. Bolagen ska även lämna upplysning som gör det möjligt för en användare att förstå sambandet mellan intäkterna uppdelade i kategorier och den intäktsinformation som lämnas för varje segment. Nämnden har även noterat bolag som har missat att upplysa om återstående prestationsåtaganden som är ouppfyllda vid rapportperiodens slut.

 

ESMA:s riktlinjer för alternativa nyckeltal (APM)

Nämnden är av uppfattningen att efterlevnaden av ESMAs riktlinjer generellt är god men noterar ett antal förbättringsområden vad gäller information om alternativa nyckeltal. De ställningstaganden som gjorts är främst relaterade till att det saknas definitioner och/eller bryggor/avstämningar som visar hur nyckeltalen kan härledas till de finansiella rapporterna. 

Nämnden noterar också fall där resultatmått justerats för jämförelsestörande- eller engångsposter utan att bolaget lämnat tillfredsställande förklaring till vad posterna avser och vilka kostnader som inkluderats i justeringsbeloppet. Man har även noterat fall där benämningen ”engångsposter” har använts, trots att liknande poster återkommit under merparten av de senaste tio åren, vilket inte är förenligt med ESMAs riktlinjer.

 

Fokusområden 2025 års årsredovisningar

Rapporten ger också vägledning kring vilka fokusområden som blir särskilt viktiga inför årets granskning av 2025 års årsredovisningar. Dessa områden är: 

• Geopolitiska risker och osäkerheter
• Segmentsredovisning
• Väsentlighetsöverväganden vid rapportering enligt ESRS
• Hållbarhetsrapportens omfattning och struktur
• ESEF

 

---

 

• Här kan ni ta del av årsrapporten: Publikationer från Nämnden för svensk redovisningstillsyn