Förtydliganden om tilläggsköpeskillingar vid rörelseförvärv

Definitioner

Innan vi går in på förändringarna, låt oss förklara begreppen:

• Köpeskilling: Det totala beloppet som en köpare betalar vid ett rörelse- eller inkråmsförvärv.
• Tilläggsköpeskilling: En villkorad del av köpeskillingen som betalas ut först om vissa framtida mål eller resultat uppnås.

 

Hur redovisas tilläggsköpeskillingar?

Bokföringsnämnden har förtydligat hur en tilläggsköpeskilling skall redovisas i samband med ett rörelseförvärv, detta genom att införa en tydlig koppling till avtalsvillkoren. Precis som i dagsläget ska en tilläggsköpeskilling ingå i anskaffningsvärdet om det är sannolikt att den kommer att utgå och utifall beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

En tilläggsköpeskilling skall initialt presenteras som en avsättning fram till dess att den är fastställd eller fastställbar. Avsättningen skall redovisas till nuvärdet av framtida betalningar, dvs den skall diskonteras om diskonteringseffekten är väsentlig. BFN har förtydligat att den diskonteringseffekt som uppkommer ska redovisas i resultaträkningen, som en räntekostnad.

Sannolikhetsbedömningen görs initialt vid själva förvärvstidpunkten. Vid efterföljande bokslut görs nya bedömningar av tilläggsköpeskillingen för att estimera ett utifall så nära verkligheten som möjligt.

 

Viktiga förändringar: ett-årsregeln tas bort

En viktig förändringarna är att den så kallade ett års-regeln tas bort, en regel som varit förknippad med viss tolkningsproblematik. Tidigare redovisades alla justeringar av en tilläggsköpeskilling direkt mot förvärvat anskaffningsvärde i förvärvsanalysen, utifall dessa gjordes inom ett år. Justeringar som skedde efter ett år, redovisades därefter i resultaträkningen.

När nu ”ett-årsregeln” tas bort, redovisas justering av tilläggsköpeskilling oavsett när det sker, direkt i koncernens resultaträkning. Det finns dock fortfarande en möjlighet att justera förvärvsanalysen inom den sk ”ett-årsperioden” i de fall förvärvsanalysen baseras på förutsättningar som var ofullständiga vid förvärvstidpunkten.

 

Skillnad mellan juridisk person och koncern

Notera att redovisning avseende en omvärdering/justering av en tilläggsköpeskilling skiljer sig åt beroende på om detta skall redovisas i juridisk person eller i en koncernredovisning.

I koncernredovisningen skall en omvärdering redovisas i koncernens resultaträkning, som övrig intäkt/kostnad och i juridisk person så skall en justering av tilläggsköpeskilling läggas till eller dras ifrån anskaffningsvärdet.

 

Tilläggsköpeskillingar i utländsk valuta

När det gäller tilläggsköpeskillingar i utländsk valuta har BFN förtydligat att tilläggsköpeskillingen ska klassificeras som en monetär post den dag då den är fastställd eller fastställbar. Eventuella valutakursdifferenser på monetära skulder ska redovisas enligt kapitel 30. 

Redovisning av tilläggsköpeskillingar är ett komplext område – särskilt i koncernsammanhang. Vi hjälper dig att navigera rätt i de nya reglerna, oavsett om du står inför ett förvärv eller behöver uppdatera din redovisningsprincip. Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill diskutera hur just ditt bolag påverkas.