Precis som för företag kan betalningssvårigheter och frågor kring skattekonsekvenser uppstå för privatpersoner. För dig med ändrade arbetsförhållanden på grund av covid-19 har vi sammanställt ett antal viktiga punkter.
Undvik förseningsavgift på din inkomstdeklaration
På grund av coronaviruset kan möjligheten att lämna inkomstdeklarationen i tid ha påverkats. Den 4 maj var sista dagen att deklarera om du inte senast den dagen ansökte om anstånd.
Skatteverket har dock meddelat att den som var 65 år eller äldre vid årets ingång inte kommer att få någon förseningsavgift även om inkomstdeklarationen skulle lämnas sent. Detta gäller dock inte om du
- arbetar heltid som anställd
- arbetar heltid i egen näringsverksamhet
- handlar med värdepapper i väldigt stor utsträckning.
Tillhör du någon av dessa kategorier gäller istället samma regler för den som är född 1955 eller senare. Det innebär att om deklarationen lämnas in för sent så riskerar du att få en förseningsavgift. Om förseningen beror på effekterna av coronaviruset kan Skatteverket ta hänsyn till det och avstå från att ta ut en förseningsavgift.
Anstånd på grund av tillfälliga betalningssvårigheter
De nya regler som införts gällande tillfälligt anstånd på grund av coronaviruset gäller endast för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt för anställda och moms. För privatpersoner finns det dock, liksom tidigare, möjlighet att söka anstånd med betalning av skatt på grund av tillfälliga betalningssvårigheter.
Möjligheten med anstånd är till för den som någon enstaka gång hamnat i en tillfällig betalningssvårighet som man inte själv orsakat. Anstånd kan beviljas om sökanden har så kallade synnerliga skäl. Detta innebär exempelvis försämrad betalningsförmåga på grund av sjukdom, arbetslöshet eller olycksfall. Det ska också vara sannolikt att man kommer att kunna betala sin skatt efter anståndstidens slut.
Skattekonsekvenser för dig som arbetspendlar inom Norden
Det är inte ovanligt att man som bosatt i Sverige pendlar till och från arbete i Danmark eller Norge. För den som arbetspendlar i Norden gäller det nordiska skatteavtalet. Huvudregeln är att man beskattas för sin lön i det land man arbetar när man har en privat arbetsgivare.
För den som är bosatt i Sverige och arbetar utomlands:
Om du arbetar i Sverige under coronapandemin innebär det att du bara ska beskattas i Sverige för den del av lönen som avser arbete som utförs i Sverige. Det uppstår därför inte någon dubbelbeskattning. Inkomsten som ska beskattas i Sverige tas upp i den svenska inkomstdeklarationen för 2020. Resterande del av inkomsten tas upp i det andra landet.
För den som är bosatt i Sverige och som normalt arbetar i Danmark för en privat arbetsgivare men som arbetar hemifrån under coronapandemin:
Om du har en privat arbetsgivare i Danmark kan ett särskilt avtal, Öresundsavtalet, vara tillämpligt. Avtalet innebär att man beskattas för hela sin lön i Danmark där man normalt arbetar, under förutsättning att man arbetar tillräckligt stor del av sin tid där. Om man bor i Sverige och i normala fall arbetar i Danmark för en privat arbetsgivare är kravet, för att Öresundsavtalet ska tillämpas, bland annat att man under varje tremånadersperiod arbetar minst 50 procent av arbetstiden i Danmark.
Om man under någon eller några perioder inte kan tillämpa Öresundsavtalet innebär det att man ska beskattas i Sverige i stället för i Danmark för den del av lönen som avser arbete som utförs i Sverige. Dubbelbeskattning uppstår därför inte. Inkomsten som ska beskattas i Sverige ska tas upp i den svenska inkomstdeklaration för 2020. Resterande del av inkomsten tas upp i Danmark.
Skatteavdrag i ett annat land än där man ska beskattas:
När man arbetar i hemlandet i stället för i det land där man vanligtvis arbetar kan det hända att arbetsgivaren gör skatteavdrag på samma sätt som tidigare. Det kan leda det till att det finns skatt att få tillbaka i ett land och skatt att betala i det andra landet.
Mellan de nordiska länderna finns ett avtal som bland annat innebär att skatt kan föras över mellan länderna när skatt betalats in i ett annat land än där du sedan ska bli beskattad. Detta avtal kallas för trekk-avtalet. Skatt som betalats in i fel land under coronapandemin, sett till var en person ska beskattas, kan därför komma att föras över mellan länderna i Norden.
För den som bor i Sverige och ska beskattas här på grund av arbete hemifrån där skatten har dragits i ett annat nordiskt land, kan trekk-avtalet nämnas i inkomstdeklarationen för 2020 när inkomsten tas upp till beskattning i Sverige.
Permitteringsersättning
Det kan nämnas att den som fått permitteringsersättning från ett annat lands socialförsäkringsmyndighet ska beskattas för den i Sverige. Om skatt har betalats i arbetslandet är det möjligt att begära avräkning för utländsk skatt.
Vad får vistelsetid i Sverige på grund av coronapandemin för betydelse vid beskattningen?
Skattekonsekvenser i Sverige kan uppkomma i och med ändrat vistelsemönster i samband med coronapandemin. Nedan ger vi exempel på situationer där vistelse i Sverige får betydelse vid beskattningen. Konsekvenserna beror på förutsättningarna i det enskilda fallet. Vi hjälper dig gärna med att ta ställning till vad som gäller i ditt fall.
Man skiljer vid beskattningen mellan obegränsad och begränsad skattskyldighet. Den som är bosatt i Sverige, stadigvarande vistas här eller har flyttat från Sverige men har så kallad väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig. Det innebär att skattskyldighet föreligger i Sverige för samtliga inkomster oavsett var de intjänats. Bestämmelser i intern svensk skattelagstiftning såväl som i dubbelbeskattningsavtal med andra länder kan innebära att Sveriges rätt att beskatta en viss inkomst begränsas.
Om skattskyldigheten i Sverige inte är obegränsad är den istället begränsad vilket innebär att Sverige endast har rätt att beskatta vissa inkomster med anknytning till Sverige. Även i detta fall kan bestämmelser i ett dubbelbeskattningsavtal innebära att Sveriges rätt att beskatta en viss inkomst begränsas.
Kan sexmånders- och ettårsregeln tillämpas vid vistelse i Sverige under pandemin?
En person som bor och arbetar utomlands men som är fortsatt obegränsat skattskyldig i Sverige kan få lönen befriad från svensk inkomstskatt genom att tillämpa sexmånaders- respektive ettårsregeln i Inkomstskattelagen.
Båda reglerna bygger på att anställning och vistelse i utlandet är av viss omfattning. För att sexmånadersregeln ska bli tillämplig krävs också att skatt har betalats i arbetslandet. Vistelsen utomlands, det vill säga sex månader respektive ett år, bryts inte av kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande. I normalfallet får man inte vistas mer i Sverige än i genomsnitt sex dagar per månad eller sammanlagt 72 dagar vid ett års utlandsarbete.
Med anledning av den pågående pandemin kan det dock uppstå situationer där en person tvingas avbryta arbetet och vistelsen utomlands under en längre tid för att istället visas i Sverige. Utlandsarbetet kan komma att avslutas tidigare än tänkt och den anställde kanske inte heller kommer att återvända till arbetslandet. Skatteverket har kommit med information om hur man ser på dessa situationer i förhållande till sexmånaders- respektive ettårsregeln och den så kallade säkerhetsventilen som omfattas av reglerna.
Säkerhetsventilen kan bli tillämplig om en person som började en anställning utomlands på goda grunder kunde anta att anställningsinkomsten skulle bli skattefri enligt sexmånaders- eller ettårsregeln, men ändrade förhållanden för med sig att förutsättningar för undantag från skattskyldighet inte längre finns. Innebörden av bestämmelsen är att den anställde ändå inte ska vara skattskyldig i Sverige för anställningsinkomsten om de ändrade förhållandena beror på omständigheter som den skattskyldiga inte har kunnat råda över och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig.
Säkerhetsventilen kan tillämpas vid personliga händelser såsom egen eller anhörigs sjukdom och vid yttre omständigheter såsom krig, strejk eller liknande. Skatteverket har meddelat att man anser att coronapandemin är en sådan omständighet då säkerhetsventilen kan vara tillämplig. Detta gäller oavsett om man själv blir sjuk eller inte.
Det ska noteras att Skatteverket anser att säkerhetsventilen endast kan tillämpas i undantagsfall innan tre månader har passerat under utlandsvistelse där sexmånadersregeln ska tillämpas och sex månader vid tillämpning av ettårsregeln. Hur ventilen kan tillämpas beror på situationen i det enskilda fallet. Det kan vara fråga om utlandsarbete som avbrutits tidigare än väntat och där man inte kommer att återvända till arbetslandet. I det fall man återvänder till arbetet i utlandet kan det blir aktuellt att tillämpa ventilen för perioder såväl före som efter avbrottet.
Sexmånaders- och ettårsregeln kan dock inte tillämpas på de perioder där man gör ett avbrott i utlandsvistelsen för att arbeta i Sverige. Detta eftersom ett av de grundläggande kraven för reglernas tillämplighet är att man har en anställning som innebär att man vistas utomlands. Skatteverket anger därför att säkerhetsventilen inte kan tillämpas för de dagar personen arbetar i Sverige. Beroende på omständigheterna kan dock sådan inkomst komma att undantas från beskattning i Sverige med stöd av bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal.
Kontakta BDO om du vill ha hjälp att reda ut vad som gäller för dig.
Vistelse i Sverige under pandemin kan medföra att en stadigvarande vistelse uppstår
För en person som är begränsat skattskyldig i Sverige kan vistelse här under den pågående coronapandemin få betydelse vid beskattningen. Som inledningsvis nämnts innebär en så kallad stadigvarande vistelse i Sverige att obegränsad skattskyldighet inträder. Här kan du läsa mer om vad som gäller för stadigvarande vistelse.
Under den rådande pandemin kan en i utlandet bosatt person som besöker Sverige komma att stanna kvar här längre tid än tänkt på grund av stängda gränser eller av oro för viruset. Detta kan medföra att vistelsen i Sverige kan komma att bli av sådan omfattning att obegränsad skattskyldighet inträder i Sverige. Beroende på hur omständigheterna ser ut i det enskilda fallet kan även frågan om var man ska anses ha sin hemvist enligt ett dubbelbeskattningsavtal aktualiseras.
Kontakta BDO om du har frågor kring stadigvarande vistelse och hur din skattskyldighet i Sverige påverkas.
Sänkta arbetsgivaravgifter för den som ingått ett s.k. socialavgiftsavtal med arbetsgivaren
Den som har en utländsk arbetsgivare utan så kallat fast driftställe i Sverige kan sluta ett socialavgiftsavtal med sin arbetsgivare. Avtalet innebär att arbetstagaren själv betalar sina socialavgifter (arbetsgivaravgifter) i Sverige i arbetsgivarens ställe.
Med anledning av den rådande situationen har arbetsgivare fått en sänkning av arbetsgivaravgifterna i en ny lag. Den nya lagen gäller även för den som betalar arbetsgivaravgifter själv. Sänkningen yrkas genom att man kryssar i ruta 062 i arbetsgivardeklarationen.
Socialförsäkringstillhörighet vid ändrade förhållanden på grund av stängda gränser
Ändrade arbetsförhållanden på grund av covid-19 aktualiserar frågor även avseende socialförsäkringstillhörighet.
Försäkringskassan och Udbetaling Danmark kom redan i slutet av mars överens om att socialförsäkringen för de som normalt är gränspendlare inte ska påverkas av restriktionerna som coronaviruset medfört. Följande gäller:
- För den som bor i Sverige och normalt arbetar i Danmark så påverkas inte socialförsäkringen i Danmark av att arbetstagaren måste arbeta hemifrån Sverige på grund av coronaviruset.
- För den som bor i Danmark och normalt arbetar i Sverige så påverkas inte socialförsäkringen i Sverige av att arbetstagaren måste arbeta hemifrån Danmark på grund av coronaviruset.
- Pågående A1-intyg för arbete i Sverige och Danmark (socialförsäkringstillhörighet vid arbete i flera länder) är fortfarande giltigt för arbetstagare som beviljats sådant.
Beslut om vilket land en person ska vara socialförsäkrad i kommer inte att ändras med anledning av att man inte kan ta sig till sitt arbete inom EU/EES eller Schweiz på grund av stängda gränser. En förutsättning är att man behåller din nuvarande anställning.
Det kan vara bra att känna till att Försäkringskassan uppmanar den som blivit uppsagd från en tjänst som innebar arbete i annat land att kontakta Försäkringskassan så att en bedömning kan göras avseende vilket land personen fortsatt ska vara socialförsäkrad i.
Fri parkering, gåvor och provtagning
Mellan den 1 april 2020 och 31 december 2020 tas ingen förmånsskatt ut om man som anställd får parkera gratis eller till subventionerat pris vid sin arbetsplats. Detta är en tillfällig regel med anledning av coronaviruset.
Från den 1 juni och året ut kan man ta emot gåvor från sin arbetsgivare till ett värde upp till 1 000 kr utan att gåvan förmånsbeskattas. Detta gäller utöver den möjlighet att ta emot skattefria gåvor som redan tidigare funnits, exempelvis julgåvor. De nya riktlinjerna gäller för gåvor som arbetsgivaren lämnar från 1 juni till och med 31 december 2020.
Ovanstående gäller anställda som betalar inkomstskatt i Sverige och som arbetar inom alla typer av företag och organisationer.
En arbetsgivare kan erbjuda provtagning som ska visa om man är eller har varit sjuk i covid-19, utan att man förmånsbeskattas för det. För att sådana tester ska vara fria från förmånsskatt ska sjukdomen vara klassad som samhällsfarlig i smittskyddslagen, vilket covid-19 är. Testet bedöms vara en förebyggande behandling.