Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har åter prövat en fråga om förekomst av osanna fakturor i näringsverksamhet. HFD ansåg även att s.k. reformatio in melius var tillämpligt, vilket är en extraordinär åtgärd föranledd av att HFD anser att underinstanserna uppenbart saknat grund för sina beslut.
Vid en skatterevision av ett bolag i byggnadsbranschen ansågs ett nittiotal fakturor, avseende arbeten från ett annat bolag inhyrda målare, vara osanna av Skatteverket men också av underinstanserna. Bolaget har för ett antal av dessa fakturor påförts ytterligare arbetsgivaravgifter såsom för egna anställda. En del av de kostnadsförda beloppen ansågs ha kommit bolagets företrädare tillgodo såsom utdelning.
Skatteverket överklagade till HFD och yrkade att bolaget skulle påföras arbetsgivaravgifter även för det belopp som dess företrädare blivit beskattad för som utdelning.
HFD kom fram till att avsaknad av skriftlig dokumentation, med undantag för knappa uppgifter i fakturor och tidrapporter, var besvärande för bolaget. Trots detta fann HFD att det ej fanns stöd i utredningen i målet för att de arbeten som fakturorna avsåg ej skulle ha utförts av de personer som bolaget som ställt ut fakturorna tillhandahållit.
Enligt HFD saknas fog för såväl Skatteverkets som underinstansernas slutsatser att fakturorna skulle vara osanna. Därmed fanns ej heller grund för att påföra bolagets företrädare skatt såsom för uttag ur bolaget och ej heller att påföra denne arbetsgivaravgifter i denna del.
Vad gäller de arbetsgivaravgifter som bolaget påförts avseende belopp som underinstanserna bedömt vara lön till av bolaget övrig personal undanröjde också HFD. I denna fråga var det endast Skatteverket som överklagat till HFD och då yrkat på att arbetsgivaravgifter skulle påföras. I sådant fall krävs för ett undanröjande av arbetsgivaravgifterna att 29 § förvaltningsprocesslagen är tillämplig (reformatio in melius).
Här uttalade HFD att det ej krävdes någon ytterligare utredning för att fastställa att bolaget uppenbart varit föremål för en alltför sträng bedömning i underinstanserna. Det förelåg därmed i detta fall med beaktande av aktuella omständigheter särskilda skäl att med stöd av just 29 § förvaltningsprocesslagen besluta till förmån för bolaget. Följaktligen undanröjdes underinstansernas avgöranden vad beträffar arbetsgivaravgifter. I ett mål som avgjordes samma datum undanröjde även HFD underinstansernas avgöranden avseende bolagets företrädare.
Bolaget erhöll dessutom ersättning om 136 000 kr för sina kostnader i HFD.
BDO:s kommentar:
Detta är ett mycket intressant mål att studera. Det kan konstateras att det i dylika fall kan finnas grund att driva process då det uppenbarligen krävs en hel del av Skatteverket vad gäller bevisföringen.
Skatteverket måste kunna leda i bevis att fakturor som ställts ut av en oberoende part, till ett bolag som hanterat och bokfört dessa utställda fakturor enligt samma rutiner som bolaget hanterat och bokfört fakturor från ett flertal andra underentreprenörer, ska anses vara osanna och därmed få till konsekvens att bolaget i fråga påförs ytterligare arbetsgivaravgifter för dessa påstått osanna fakturor.
Varje fall är givetvis unikt och har sina speciella omständigheter men dessa båda mål kan måhända vara till hjälp för bolag som eventuellt hamnat i liknande situation som här aktuella fall visar.
Mål nr 6760-6763-17
Mål nr 6757-6759-17
Ovanstående fakta ges i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. Informationen kan inte åberopas för att täcka specifika situationer och BDO ansvarar inte för de åtgärder som vidtas eller inte vidtas baserad endast på informationen lämnad ovan. För att få professionell rådgivning avseende särskilda omständigheter och specifika situationer, vänligen kontakta någon av BDO:s skatterådgivare.