Artiklar:

Håll koll på lönen i semestertider

01 februari 2019

Maria Törngren , Auktoriserad Redovisningskonsult / Auktoriserad Lönekonsult |

Sommar och ledighet börjar närma sig och det är hög tid att börja se över alla anställdas semesterförmåner.

Ett semesterår enligt semesterlagen är tiden från 1 april till 31 mars påföljande år. Ett intjänat år enligt semesterlagen är motsvarande tid närmast före ett semesterår.
I semesterlagen finner vi vilka semesterförmåner man har som anställd. Vi ska titta lite närmare på tre viktiga begrepp. Semesterledighet, semesterlön och semesterersättning.

Semesterledighet
Semesterlagen säger att alla anställda har rätt till 25 dagars semesterledighet per semesterår. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret är antalet fem semesterdagar. Finns det kollektivavtal eller individuella avtal så kan man ha bättre villkor än vad semesterlagen säger. Dock kan man aldrig avtala om sämre villkor. För att ha rätt till 25 dagars semesterledighet under semesteråret med semesterlön behöver man ha varit anställd ett helt intjänadeår. Förmånen att vara ledig går inte hand i hand med rätten till semesterlön. Har den anställde inte tjänat in någon semester har hen normalt rätt att vara semesterledig med obetald semester eller så kan man avtala om förmånen förskottsemester. 

Semesterlön och semestertillägg
I semesterlagen finns det två regler att följa gällande semesterlön och semestertillägg. 
Sammalöneregeln, det vill säga månadslön och semestertillägg enligt lag, som är 0,43 procent av den ordinarie månadslönen för varje intjänad semesterdag. Grundtanken är att man som anställd får semestertillägg för varje intjänad semesterdag och arbetsgivaren ska betala ut semestertillägget i samband med semesterledigheten. 

Här följer ett exempel gällande sammalöneregeln
Maja har 25 000 kr i månadslön. Semestertillägget blir i detta fall 0,0043 x 25 000 = 107,50 kr per betald semesterdag. Under juli tar Maja ut 15 betalda semesterdagar. Hennes julilön beräknas då på följande sätt: 

Månadslön: 25 000 kr 
Semestertillägg (15 x 107,50): 1 612 kr 
Summa lön: 26 612 kr

Procentregeln, det vill säga 12 procent av semesterlönegrundande lön under intjänadeåret. Denna regel är ett bra alternativ om man har tidsbegränsade avtal, provisionslön eller tjänst med varierande sysselsättningsgrad under intjänadeåret. Du har dock rätt att använda procentregeln för alla anställda oavsett löneform.

Här följer ett exempel gällande procentregeln
Olle har under sitt första anställningsår (intjänandeåret) fått 68 000 kr i lön. Hans semesterlön blir 12 procent x 68 000 kr = 8 160 kr för det semesterår som följer efter intjänandeåret. Olles semesterlön ska fördelas på antal betalda semesterdagar som han har rätt till.
Det finns dock många kollektivavtal som ger högre semesterlön både gällande sammalönereglen och procentregeln.

Semesterersättning
När en anställd slutar ska arbetsgivaren betala ut semesterersättning senast en månad efter anställningen är avslutad. Man kan även betala ut semesterersättning vid varje löneutbetalning till anställda som har en anställning som pågår högst tre månader.

Semesterlagen och hur hanteras frånvaro under intjänade året
I semesterlagen finner vi svar och stöd på hur man hanterar om någon varit frånvarande under sitt intjänande år gällande semester. Det finns semesterlönegrundande frånvaro och frånvaro som ej är semesterlönegrundande frånvaro.

Vanlig frånvaro som är semesterlönegrundande är sjukfrånvaro, vård av barn och föräldraledighet. Vi kikar här lite närmare på dessa tre frånvaron.

Sjukfrånvaro
1 april 2010 uppdaterades semesterlagen med att man har 180 dagar semestergrundande frånvarodagar under insjuknande året och ytterligare 180 nästkommande år.

Föräldraledighet
Här har man 120 dagar som är semesterlönegrundande och för de föräldrar som är ensamstående gäller 180 dagar.

Vård av barn
För vardera föräldern är 120 dagar semesterlönegrundande och för ensamstående förälder är det 180 dagar, per barn under 12 år per intjänandeår (16 år om barnet har till exempel funktionsnedsättning).

Frånvaro som ej är semesterlönegrundande frånvaro är t ex tjänstledighet eller frånvaro som överstiger dagar enligt de tre frånvaron vi beskrivit ovan.