Skattenyhet:

Nya dokumentationsregler inom internprissättning och hur små och medelstora bolag påverkas

10 januari 2018

Bakgrund
Den 1 april 2017 trädde nya dokumentationsregler för internprissättning i kraft i Sverige. Syftet med de nya kraven på internprissättningsdokumentation är att främja transparensen gentemot skattemyndigheter avseende multinationella företags gränsöverskridande interna transaktioner med varor och tjänster, immateriella tillgångar och finansiella transaktioner. Förändringen av reglerna har föranletts av ett internationellt projekt som genomförts av OECD på uppdrag av G20 länderna. Projektet benämns BEPS, som står för Base Erosion and Profit Shifting, och består av 15 åtgärdspunkter för att motverka skadlig skatteplanering och erodering av ländernas nationella skattebaser. Projektet är nu inne i en implementeringsfas där de nya dokumentationskraven ryms inom BEPS Action 13. 

Dokumentationskravet
Koncerner som har 250 anställda eller fler samt har en årsomsättning på minst 450 miljoner kr eller en balansomslutning om 400 miljoner kr ska upprätta internprissättningsdokumentation. Kretsen av dokumentationsskyldiga utökas till att omfatta svenska handelsbolag, filialer samt svenska och utländska fasta driftställen. 

Det nya dokumentationskravet innebär en skyldighet att upprätta internprissättningsdokumentation med både en koncerngemensam del, så kallad Masterfile och en företagsspecifik del, så kallad Local File. För koncerner med en omsättning som överstiger 7 miljarder innefattar dokumentationskravet även en skyldighet att lämna land- för land rapportering (country by country rapportering eller CbCR). Skatteverket ska underrättas innan räkenskapsårets slut om vilket bolag i koncernen som upprättar denna rapport, var den lämnas in (vilket land) och i vissa fall lämna en rapport till Skatteverket i Sverige.

Ökad administrativ börda
Dokumentationskravet syftar till att skattebetalaren ska på ett koordinerat sätt visa att dennes internprissättningsanalys är förenlig med armlängdsprincipen. Dokumentationskravet innebär dock en ökad administrativ börda för de större koncernerna, då betydligt mer detaljerad information ska lämnas till Skattemyndigheten. 

När gäller reglerna från?
Från och med räkenskapsår som börjar den 1 april 2017 eller senare ska dokumentation upprättas årligen. Bolag med kalender år som räkenskapsår ska därför upprätta internprissättningsdokumentation för första gången räkenskapsåret 2018. Dokumentationen behöver lämnas in till Skatteverket på begäran men ska finnas tillgänglig senast vid tidpunkten för lämnande av inkomstdeklarationen.

Vad gäller för små och medelstora bolag?
Små och medelstora företag har undantagits från dokumentationskravet men undgår inte att omfattas av korrigeringsregeln i 14 Kap. 19 § Inkomstskattelagen. Således ska små och medelstora företag ändå uppfylla armlängdsprincipen vid gränsöverskridande koncerninterna transaktioner.

För att kunna bevisa en armlängdsmässig internprissättning, krävs att bolaget har utfört en funktions- och jämförbarhetsanalys samt genomfört metodval som följer OECD:s riktlinjer: 

1.    Funktionsanalys 
2.    Val av internprissättningsmetod
3.    Jämförbarhetsanalys

En skriftlig dokumentation som beskriver vilka interna transaktioner som prissätts inom koncernen och innehåller analys samt metodval som bevisar att bolagets internprissättning uppfyller armlängdsprincipen är ett nödvändigt verktyg för att minimera risken för att bolaget drabbas av både internationell dubbelbeskattning och korrigeringsregeln. En väl fungerande internprissättningsmodell i en koncern hjälper bolaget i sin internationella verksamhet och minskar risken för dubbelbeskattning.

Avslutning
De nya reglerna om dokumentationsskyldigheten i Sverige och utomlands innebär en utökad rapporteringsbörda för större koncerner. Reglerna innebär att färre bolag i Sverige omfattas av den formella dokumentationsskyldigheten eftersom små och medelstora bolag är undantagna från kravet. Trots undantaget måste små och medelstora bolagen ändå följa armlängdsprincipen. 

Små och medelstora bolag måste alltså ändå kunna bevisa att de har en marknadsmässig internprissättning, förenlig med armlängdsprincipen. En skriftlig dokumentation som innehåller  analys och metodval och uppfyller beviskraven som OECD:s riktlinjer stipulerar minimerar risken att bolag drabbas av internationell dubbelbeskattning och korrigeringsregeln.