Hur påverkas företagen av taxonomin?
Hur påverkas företagen av taxonomin?
Många företag vänder sig till oss och har frågor kring hur taxonomin kommer att påverka deras verksamhet och hur de ska agera. Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna vi får och vad som gäller.
Vad är taxonomin?
Taxonomin är ett verktyg för att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. Det är ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, som syftar till att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar.
Taxonomiförordningen utgör en ramreglering för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara i taxonomin. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar så ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål.
Företagen får inte heller orsaka betydande skada för något av de övriga målen, samt uppfylla vissa minimikrav inom social hållbarhet. Det krävs också att den ekonomiska verksamheten överensstämmer med så kallade tekniska granskningskriterier. Det är uppfyllanden av de tekniska granskningskriterierna som sedan avgör om verksamheten är grön, det vill säga miljömässigt hållbar.
Större företag som omfattas av taxonomin ska ange hur stor del av deras verksamhet som är förenlig med taxonomin. Detta kommer indirekt ha effekt på hela investeringskedjan och påverka ett stort antal företag vars värdepapper ingår i de aktie- och obligationsfonder som omfattas av lagkravet. Kravet på större företag att redovisa sin verksamhet förväntas att spilla över även på mindre företag.
Vilka omfattas av EU:s taxonomi?
Företag som omfattas av Non-Financial Reporting Directive (NFRD) förväntas rapportera enligt taxonomiförordningens artikel 8. I nuläget handlar det om stora företag av allmänt intresse med över 500 anställda.
Här gäller de storlekskriterier som definierats inom ramen för NFRD och inte de kriterier som föreskrivs med avseende på hållbarhetsrapportering enligt Årsredovisningslagen (ÅRL).
NFRD kommer att ersättas av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). I och med det kommer fler företag att behöva rapportera enligt taxonomin. Mest troligt är att hållbarhetsrapporten, som innehåller taxonomirapporteringen, då måste finnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Sannolikt kommer det också att innebära att revisorn måste tillämpa översiktlig granskning som är mer ingående än den form som tillämpas på hållbarhetsrapporten enligt NFRD idag.
För att få ordning på detta och planera framåt behövs väl sammansatta team. Det behövs en strategisk kompetens för att hjälpa bolagen planera arbetet effektivt. Det behövs djup kunskap om finansiell rapportering likväl som förmågan att hantera icke finansiell information. Det behövs djupa kunskaper kring klimatberäkning och i tillämpliga fall livscykelanalyser. När alla sex miljömålen är fullt ut implementerade så kommer företaget att behöva välja nyckeltal för att mäta hur cirkulär affärsmodellen är, vattenanvändning och påverkan på den biologiska mångfalden. Företaget behöver också hjälp med digitalt stöd för lagring av hållbarhetsdata och strategisk uppföljning av dem.
Vad ska koncerner inkludera i sin taxonomirapportering?
Många koncerner undrar om intressebolagens omsättning, CAPEX och OPEX ska inkluderas i taxonomirapporteringen. Intressebolag konsolideras normalt inte utan ligger som tillgång i balansräkningen. Intressebolag ska därför inte heller inkluderas i taxonomirapporteringen. När det gäller dotterbolag, så ska deras nyckeltal däremot inkluderas. Det gäller oavsett var i världen dotterbolaget är registrerat.
Hur definieras taxonomin i framtiden?
Taxonomin använder samma definition av omsättning som anges i redovisningsdirektivet (2013/34/EU) om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter (artikel 2(5). Här ser vi hur komplext det kan bli.
Vi får också ofta frågan om hur driftskostnader ska tolkas. Med driftsutgifter avses direkta kostnader som inte bokförs som tillgångar och som avser:
- forskning och utveckling
- byggnadsrenovering
- kortsiktiga leasingavtal
- underhåll och reparation
OPEX motsvarar alltså inte totala driftsutgifter utan endast utgifter för löpande verksamhet. I praktiken betyder det till exempel att en plåtbit som används för att laga en trasig maskin kan inkluderas i OPEX. Plåten som används för att tillverka din produkt kan däremot inte inkluderas, den syns i omsättningen.
Hur kommer taxonomin att förändras i framtiden?
Nu rapporterar företagen på valbara aktiviteter. Nästa år kommer företagen att rapportera på hur de linjerar med taxonomin, alltså uppfyller kraven på att vara ett företag med en hållbar verksamhet. Det kommer att bli en väldigt pressad situation där företagen kommer att konkurrera genom att uppfylla hållbarhetskrav. Hela syftet med taxonomin är att få en jämförbar situation och en transparent redovisning från företagen, det leder till en situation där allt kommer upp på bordet. I kombination med att de företag som har en grön verksamhet anses vara förknippade med en lägre risk så kommer detta att påverka marknadens uppfattning om verksamhetens möjligheter att skapa värde. I ett aktiebolag så påverkar detta i förlängningen värdet på aktierna, men även andra organisationsformer kommer att påverkas. Idag finns sex miljömål men framåt kommer de sociala frågorna att ta större plats.
Frågor om EU:s taxonomi, vänd dig till BDO:s hållbarhetsgrupp
För att vara redo inför framtiden krävs flera olika kompetenser. BDO:s hållbarhetsgrupp är sammansatt av revisorer och rådgivare. Vi har en bred kompetens inom sustainable finance, klimat och sociala frågor och mänskliga rättigheter.
Välkommen att höra av dig till oss med dina frågor!